bjuder in till Munromania!

Om lite knappt en månad är det nobelfestligheter i staden Stockholm och vad vore bättre än att fira den i bokbloggarvärlden än med en riktigt fin Munromania!

Jag tänker mig att vi högtidlighåller "novelldagen" den 10 december och låter våra bloggar svämmas över av inlägg om Alice Munro. Alla som vill vara med och hylla novellens mästarinna är välkomna att anmäla sig här hos mig och så fixar jag en länklista så att vi kan klicka oss runt till varandra.

Man skriver om precis vad man vill, jag kommer att skriva om novellsamlingen Tiggarflickan, rapportera från vår FB-cirkel och måhända något mer. 

Häng nu på och skapa en munrosvallvåg i bokbloggarhavet!   

- en novellvåg i bokbloggarhavet -

dagens spaning: snabbläsarklubben = oseriösa läsare?

- Jag undrar om du egentligen läser, skriver du av baksidorna eller?

- Jag räknar inte, det är kvalitet i läsandet inte kvantitet som gäller för mig.

- Jag läser inte ungdomsböcker och deckare, räknar du det som läsning?

- Hur hinner du läsa allt det där, har du inget liv eller?

- Jag vill vara den som läser minst böcker inte flest. (Fru Språkpolisen undrar om böckerna då är väldigt små - annan diskussion...)

Ett axplock av kommentarer som nått mig under hösten både i verkliga livet, på FB, blogg och twitter och jag undrar så varför människor har anledning att diskutera mitt lästempo. Jag läser ungefär 15 titlar per månad och har gjort så i nästan hela mitt liv och jag läser många genrer och växelvis på svenska och engelska. Jag läser pappersböcker, e-böcker och ljudböcker och tar tillvara varje stund. Jag ser sällan på TV, lever i ett lättskött och jämlikt hushåll utan hemmavarande barn och jag gillar att läsa. Jag gillar också att lyssna på författare, prata om läsning i olika sammanhang både i verkliga livet, på FB och twitter. Visst går antalet titlar lite upp och ned men läsandet har alltid funnits där, kommer alltid att finnas och ingen behöver vara orolig för att jag skulle ha ett tråkigt liv, tackar som frågar.

Det som lite stör mig är att kommentarer som jag får indikerar att när man läser snabbt och mycket så är man inte seriös med sin läsning, att man slarvar för att få lång läslista. Är det så att snabbläsare = oseriösa läsare? 

Vad tycker ni andra?

den sanna historien om Pinocchios näsa

"Never pass a public lavatory, never trust a fart and never waste an erection." Så löd Jack Nicholsons råd till sin jämnårige silverrygg i en film som Gästbloggar'n såg härförliden och just det rådet passar utmärkt in att ge också kommissarie Evert Bäckström.

Man hör Leif GW Perssons lätt knarriga, sardoniska och långsamma stämma från sidan ett i den här vindlande berättelsen. I Den sanna historien om Pinocchios näsa blir jag bjuden på 19 timmars total uppslukande lyssning. Ett mord på en kändisadvokat, en livaktig papegoja, en fabergéspeldosa i form av Pinoccio och den ovanligt tröttsamme Bäckström. En nidbild (hoppas jag) av den helt skrupelfrie polisen som äter sig genom husmanskostrestaurangerna på busarnas bekostnad, gärna tar emot ett och annat brunt kuvert, tar sig en stänkare som uppvärmning på dagen och allmänt ser sig som Guds gåva till mänskligheten. Supersalamin som han är utrustad med är pigg och alert och filtret mellan hjärna och mun verkar vara helt obefintligt. Maken till rasistiska, homofoba och sexistiska kommentarer tror jag aldrig jag läst förr. Man får ju hoppas att jargongen inom polisen inte låter som det grodlikt väller ut ur Bäckströms mun för då kan man bli riktigt mörkrädd.

Vad är det då som gör att jag lyssnar, närmast maniskt, vidare? Ingen vidare krimihistoria, en välmjelig huvudperson och långsamt tempo men där finns något alldeles grymt skickligt i dramaturgin, cliffhangers a la Veckans brott och långa utvikningar om allehanda ämnen. Blinkningar till kända levande och blinkningar till historiska händelser, svidande samtidsbeskrivningar av ett samhälle som inte känns särdeles attraktivt. Och så är det fnissande roligt, jag gillar GW s underdrifter, humor kryddad med sarkasm som dryper från sidorna. Min enda invändning kan väl vara att jag inte är i kiss och bajsåldern men annars...

Det här är en perfekt bok att köpa i julklapp till alla gubbar ute i landet, eller till dem som känner en gubbe i sina bästa år och så kan de som läser känna sig nöjda. Riktigt sådana mansgrisar som Evert Bäckström kan nämligen ingen vara!

Provläs Här! 

dagens sanning!

Har kollat in nu och dagarna går...

- dagens What Would I Say ordspråk - 

pssst - tyck till om bloggens innehåll

Många, många hittar hit till min hörna på nätet och jag är nyfiken på vad ni skulle vilja läsa mer, eller mindre om här. I högerspalten finns en liten enkel enkät - klicka i där eller skriv i kommentarerna. Vad läser du helst om här i bloggen?

Trevlig helg på er alla!

jorden runt - Mo Yan

Lyrans Noblesser reser vidare i Asien - nu Kina!

Lyran berättar att hon läst Vitlöksballaderna av förra årets nobelspristagare Mo Yan och jag är allt mer övertygad om att hans författarskap inte är för mig. Jag läste hans nobelföreläsning innan utdelningen förra året och där känner jag mig tämligen nöjd. Gästbloggar'n gav sig på att läsa Big Breasts and Wide Hips och dessutom skrev han om tankarna på vägen: Gästbloggar'ns text om Mo Yan. Det får bli mitt lilla bidrag till jorden runt 4 - Mo Yan.

två väldigt lika böcker i min hand

Just nu råkar det falla sig så att jag har två franska romaner, båda med sorg i titeln och med snarlika omslag i min hand. Ska läsa under veckan som kommer och troligen skiljer sig insidan åt. Återkommer...

lyssna nu på P-O och Lena

exkursioner - Martin Jacobson

Läs mer på akvarellmuseets hemsida!