Döden ingen ser av Anne-Marie Schjetlein är del tre i serien om kirurgen Andreas och hans liv och arbete på lasarettet i Halmstad. Äntligen kanske det kan ordna upp sig för Andreas, han har blivit sambo och livet börjar återvända till vardag. I villan i Tylösand är han den familjefar som han verkligen vill vara men samtidigt så prioriterar han arbetet. Det ansvarsfulla arbetet på avdelningen är ju där han bokstavligen kan göra skillnad mellan liv och död. Arbetet är stressigt och när flera ur personalen plötsligt dör samtidigt som pressen ligger på om en förmodad felbehandling så blir livet allt mer komplicerat.
Jag gillar att läsa om de kantstötta människorna som arbetar på sjukhuset och jag vill verkligen veta hur det går i fortsättningen för Andreas och hans nya kärlek. Slutet bygger upp för en fortsättning - så mycket kan avslöjas. Första tredjedelen av boken är kanske något hoppig, särskilt om man inte läst delarna som kommer innan nyligen men sedan tar handlingen fart och det blir tempo i handlingen.
För ett antal år sedan så följde jag Grey's anatomy och inga jämförelser i övrigt mellan McDreamy och Andreas men det är ju något extra med sjukhusmiljön som skapar dramatik. Liv och död är nära, det är en arbetsplats där alla måste lita på varandra och där känslorna ligger nära. Det använder Anne-Marie Schjetlein i sina lättlästa kriminalromaner på ett utmärkt sätt. Jag skulle kunna tänka mig att den här serien kan göra sig mycket bra som TV-serie, visst vore det spännande med en sjukhusserie från Halmstad?
Jag gillar att läsa om de kantstötta människorna som arbetar på sjukhuset och jag vill verkligen veta hur det går i fortsättningen för Andreas och hans nya kärlek. Slutet bygger upp för en fortsättning - så mycket kan avslöjas. Första tredjedelen av boken är kanske något hoppig, särskilt om man inte läst delarna som kommer innan nyligen men sedan tar handlingen fart och det blir tempo i handlingen.
För ett antal år sedan så följde jag Grey's anatomy och inga jämförelser i övrigt mellan McDreamy och Andreas men det är ju något extra med sjukhusmiljön som skapar dramatik. Liv och död är nära, det är en arbetsplats där alla måste lita på varandra och där känslorna ligger nära. Det använder Anne-Marie Schjetlein i sina lättlästa kriminalromaner på ett utmärkt sätt. Jag skulle kunna tänka mig att den här serien kan göra sig mycket bra som TV-serie, visst vore det spännande med en sjukhusserie från Halmstad?
Hej
SvaraRaderaLånade hem som jag trodde del två i serien häromdagen, det var ju den första delen. ..Så jag får vänta lite till innan jag kan läsa del två och tre
Kusin A
Tur att du råkade få med dig del ett. Tror att storyn vinner på det faktiskt.
RaderaBehöver ngt lätt-lyssnat/läst ska nog testa detta men måste ju börja med ettan. Följer fortfarande GA men den serieb är inte som förr �� ha en fin söndag!
SvaraRaderaTack! Önskar dig också en fin dag! I den här serien tycker jag att man måste börja med ettan, helt klart.
RaderaHar redan läst ettan,ville ha tvåan
SvaraRaderaKusin a