först norr och sedan söderut - dag 6

Så vackert och så brant. Från Pine cove ner mot Jenner var vägen mycket vacker och mycket brant. När vi äntligen kom ner till låglandet så var vägen avstängd för den var översvämmad. Ruskväder hade vi och alla andra i norra Kalifornien igår. 

Söder om Jenner var det strand efter strand och massor av rastplatser. Fåglar och sälar fanns överallt. 

Bodega bay - fiskeläge med tillhörande sjölejon. 

Richmond bridge - på väg förbi SF söderut. 

gissa vems frukost?

Fantastisk utsikt mötte oss i frukostmatsalen. Gissa vem som åt vad? Mycket god mat, lyxigt men avspänt med folk i fleece och kaffe i termosar på borden.

Granola, yoghurt och färska bär.

Scramblade ägg, bacon och stekt potatis.

 Belgisk våffla med kanderade pekannötter, bacon och lönnsirap.

på väg mot landets ände - dag 5

I sista minuten hittade J the Holy i en låda på hotellrummet. Fem nätter mitt inne i centrala SF var alldeles tillräckligt. Nu längtar vi till naturen och tystnaden. Vi lämnar storstan för en roadtrip - först bär det norrut mot Sonoma vindistrikt. Över Goldengate bron och på Highway 101 mot Sonoma och Napa. Vädret var inte nådigt, ösregn och starka vindar gjorde att det var svårt att riktigt uppfatta de vackra vindalarna men visst var det vackert. Särskilt vägen från vindistrikten ut mot havet med tät redwoodskog inpå vindlande vägar var sagolik. Att det ösregnade och vägen delvis var översvämmad var onödigt äventyrligt ... 

Vi provsmakade fem viner från dalen. Dutton Goldfield var vinhuset. 

Världens vackraste väg har den kallats CA1 norr om Jenner och jag inte annat än att säga tack till M som körde den smala, branta kustvägen till vårt hotell i Timber Cove. Jag höll mig i och blundade. Tyvärr var det lite väl dramatiskt med dimma, stormbyar och ösregn så vi såg inte jättemycket av utsikten ens när vi vågade att titta. Väl på det lyxiga rummet fanns det både vinylspelare, brasa och fantastisk vy från balkongen. Helt OK tisdag i januari. 

en pastellfärgad oas och ett par strumpor - dag 4

Det intensiva livet downtown i SF kräver sin kvinna, intrycken är många och man måste ständigt titta åt ett annat håll för att inte bli totalt deprimerad. Eftersom man alltså jag tillhör den priviligerade klassen så kan jag sätta mig på buss 45 och åka 20 min och hamna på Union Street. I ett pastellfärgat område ligger de välskötta husen på rad, man ser stranden i varje gatuhörn och varannan butik är hälsorelaterad. Så finns också en söt liten  bokhandel. Några små minnen blev köpta och sedan promenad till Marinan och kanten av Fishermans Wharf där Ghirardelli har sina chokladbutiker. Köpte ingen chkolad men nyttjade fritt wi-fi och hittade ett par strumpor. Visst ser ni mönstret? 

hustrun av Meg Wolitzer

Sittande på en airbus mellan Köpenhamn och San Fransisco läste jag berättelsen om den rasande hustrun som bestämt sig för att det nu är slut. Det var en synnerligen passande  inramning till en mycket underhållande bok. Full pott som flygplansläsning alltså! 

Med mer än 40 år tillsammans med sin författande make är hustrun nu på väg över Atlanten, han ska ta emot ett fint pris i Helsingfors och hon sitter som alltid vid hans sida. De träffades när hon just påbörjat sin utbildning, han var lärare på kursen om kreativt skrivande och hon var den unga begåvade studentskan. Förälskelse, giftermål och en familj senare så har hon tröttnat. Hennes egen karriär avslutades för att hon skulle stötta sin begåvade man, hans debutroman är en klassiker och sedan dess har han skrivit en bok per år och hustrun har varit den eviga påhejaren. Nu har hon tröttnat och samtidigt som man får följa resan till Helsingfors berättar hon om deras liv tillsammans. Man kan väl säga så myclet om handlingen att de ledtrådar som Meg Wolitzer placerar ut inte är särskilt subtila. Oavsett vad som händer det gamla paret så är det här en härligt fnissig roman som uppmanar oss att välja våra liv, styra över våra öden och inse att livet för en kvinna på 50-talet har många likheter med det som vi lever nu. 

Nu är det här en amerikansk roman och man kan väl inbilla sig att vi är något mer jämställda här i Sverige? Vad vet jag?  Kulturmansdebatten har rasat under stor del av 16 och den här romanen landar fint i den. 

Texten skriver jag här i San Fransisco med vardagsliv på bussar och affärer runt omkring mig. Jag är just nu helt överväldigad av de stora klassklyftor som den här staden är präglad av. Den övre medelklass som finns skildrad i boken har jag runt mig här på Starbucks i Cow Hollow men bara en kort bussresa bort är det ren misär med mängder av hemlösa och missbrukare. Avståndet mellan lyckad och misslyckad är kort, kort i det här landet och lite känns det som ganska ointressant men underhållande livet som Hustrun. I januari ska vi prata om den här romanen i bokbubblarna. Det ska bli spännande! 

San Fransisco - kvällstur

Mörkret kommer redan vid halv sex på kvällarna och med det kylan. Riktigt kallt och vintrigt så man måste hålla sig i rörelse. Vid Ferry building finns en liten saluhall med närproducerat som var fin. Utsikten över Bay Bridge är också fin på kvällen med belysningen tänd. 

På spårvagnslinje F har de samlat ihop ett gäng olika gamla vagnar och den trafikerar hamnen med alla pirarna. 

En independent bokaffär är City Lights Books och utbudet var riktigt fint. Tydligt var att den nordiska roman som förväntades sälja var Knausgård. Något exemplar av Lagerkvist, Enqvist och Klougart fanns också men My Struggle fanns gott om. 

Bredvid beat-poeternas bokhandel ligger Jack Kerouac Alley med litteratur-citat i gatan. 

Kvällsmat i China Town. 

San Fransisco - dag 3

Dagen spenderades med konst. Promenerade till Yerba Buena gardens och inledde dagen med att se minnesmonumentet för Martin Luther King. Sedan dags för SFMoMa. Fantastiskt fint konstmuseum med sju våningar konst och supervacker arkitektur. 

En sal tillägnades Alexander Calders skulpturer och mobiler. Han tillbringade tid i SF och det var extra kul att se honom på hemmaplan. Annars är det ju så att det som finns på moderna museer världen över är ganska same same, det vi sett i Tokyo har vi sett i Berlin och London, har vi sett i Stockholm eller på Louisiana och också i San Fran. Skillnaden här var presentationen i olika teman och de vackra salarna. 

Frida och Diego fanns på plats.

Mängder av amerikanska konstnärer som t ex Stuart Davis, Roy Lichtenstein och Andy Warhol.

På våning sex fanns en spännande samling tyska konstnärer varav Anselm Kiefer var en. 

Staden runt om är ett konstverk i sig. 

Tomas Saraceno skulle jag gärna vilja se på Louisiana. Hans Stillness in Motion - Cloud Cities skulle göra sig fantastiskt bra där. 

Frank Stella fanns väl representerad. 

Och i den brittiska delen av utställningen hittade vi Pilane skulpturs husleverantör Tony Cragg. Pilane eller SFMoMa - same same. 

San Fransisco - dag 2

Dagen började med tur till Height Ashbury, det gamla hippieområdet som numer hyser independent bokaffärer, vintagebutiker och skivaffärer blandat med caféer och mycket misär. Som J sa, tänk om man bor här, så mycket man bara måste blunda för. Extremt många missbrukare, hemlösa och psykiskt sjuka som finns runt en hela tiden i den här staden. Aldrig jag skulle gå själv när det är mörkt. Hur som, den fina bokaffären booksmith var vi inne i och fika med en enorm Chocolat chip cookie hann vi med. Sedan gick jag vidare till Golden Gate Parc och in på de Young museet. En liten skulpturpark och en permanent utställning av amerikanskt måleri var helt ok men det som riktigt fångade intresset var utställningarna av olika ursprungsbefolkningars konst. Inuiter, indianer från både nord oc syd, afrikanskt och från Oceanien, alla skulpturer och bevarat hantverk visade på tydliga släktskap. Så är vi människor från samma ursprung, det är tydligt. Sedan hade de dragit det ytterligare en runda på museet och kopplat textilier från de olika ursprungsbefolkningarna till dagens minimalism. Mycket snyggt gjort. Jag ska länka till museets hemsida här när jag har dator men sök er gärna till de Youngs hemsida.