Gott slut och gott nytt!

I fjärran syns fyrverkeriet nere i hamnen och med det så ska jag avsluta årets bloggande. Men hopp om ett gott nytt år för oss alla! 

mannen som läste högt på 06.27-tåget

Årets sista utlästa bok blir troligen Jean-Paul Didierlaurents Mannen som läste högt på 06.27-tåget. Mycket fransk, lågmäld lite sorgesam humor och med en man i huvudrollen som hittat en meningsfull sysselsättning på väg till sitt trista jobb som maskinskötare på en fabrik som mal ner böcker till pappersmassa. Visst är det bra med återvinning man den där sysslan känns bara så förfärlig, bestsellers och prisbelönta romaner sida vid sida i kvarnen och så kommer de ut som en grå korv i andra änden. Guylain räddar då och då en sida från kvarnen och den läser han upp för sina medpassagerare på pendeln. En dag ändras hans trista liv, han hittar en USB-sticka på golvet i tåget och texterna där gör honom intresserad. Vem kan ha skrivit dem? Och vad vill de två åldriga damerna på tåget honom?

Charmigt, udda karaktärer och lagom förutsägbart blir mitt betyg. Om ett par veckor så ska vi prata om den här i bokcirkeln. Undrar just vart de diskussionerna ska ta vägen ...

den japanske älskaren - Isabel Allende

Den japanske älskaren av Isabel Allende är en roman där man får följa Alma genom hela hennes liv. Nu bor hon på ålderdomshemmet Lark House där hon har anställt en personlig assistent, Irina. Alma är en begåvad konstnär som hela sitt liv arbetat med tyger och många tycker att det är ett konstigt val att flytta rån sitt bekväma hus i ett av Kaliforniens bästa områden och bo på ett enkelt boende för åldringar. Det visar sig att Alma har sina anledningar. Som liten flicka skickas hon från Polen till sina släktingar i San Fransisco, allt för att undvika den förföljelse som judar utsätts för i Europa. I USA lever Alma ett privilegierat liv med sin faster och farbror och den japanske trädgårdsmästarens son Ichimei blir snart hennes vän. Pearl Harbour förändrar allt för japaner boende i USA och de två vännerna skiljs åt, inte förrän långt senare möts de igen och inleder en relation som måste hållas hemlig.

Jag lyssnade på den här boken under julens långpromenader och det mest intressanta är skildringen av hur japanerna hanteras efter attacken på Pearl Harbour, om det kan man läsa i flera andra romaner. När kejsaren var gudomlig av Julie Otsuka är en fantastisk roman på samma tema. Läs den! 

luftburen - Vera Lilja del 2

Luftburen av Susanne Boll är del två i serien om psykologen Vera Lilja. Det har gått några månader sedan Eldsystrar  slutade och Vera vill gärna börja arbeta igen. De dramatiska händelserna finn i hennes minne men hon vill ha vardag och bestämmer sig för att återuppta sin praktik. I försommarstockholm mördas samtidigt en man, han kastreras brutalt och Veras vän, polisen Kennet, dras in i utredningen.

I Veras privatliv rör det på sig rejält, hon bestämmer sig för att flytta ut från innerstan, hon återupptar kontakten med sin son och hennes bästa väninna verkar inte må bra. Dessutom har hon en klient på praktiken som verkar stämma in på alla punkter i gärningsmannaprofileringen i mördarjakten. Och hennes särbo beter sig underligt. Allt är en röra och ska jag vara ärlig så hade jag personligen brutit ihop helt om jag varit Vera. Kanske blir det lite för mycket på en gång men jag lyssnade ändå med stor behållning. Det här är en serie som man ska läsa i ordning, ska man förstå sig på Veras handlingar så behöver man ha första delen med sig.
Vad jag förstår så kommer det tredje del framöver. Den ska jag läsa. 

Stina och konsten

Vinter i P1 är en pendang till Sommar och igår lyssnade jag på flera av programmen, de finns alla som pod. Som alltid är det Stina Wollter som fastnar, det här programmet talar hon mycket om konsten att uppleva och upptäcka konst. Så underbart förhållningssätt som hon har - människan är skapad för att skapa och väcker konsten någon slags reaktion, känsla eller minne då är det bra konst. För alla som känner sig lite främmande för att uppleva konst så rekommenderar jag hennes prat, det är befriande och berättar det självklara: konst är ingen prestation, konst är ett förhållningssätt till livet. 

den extraordinära berättelsen om Jonas Paulssons plötsliga död - Alexander Karim

Jag fortsätter mitt tipsande om underhållande romaner, i Den extraordinära berättelsen om Jonas Paulssons plötsliga död  av Alexander Karim så vaknar den ganska ordinäre mannen Jonas Paulsson en söndagsmorgon och innan dagen är slut så har han mördats. När han sedan vaknar nästa morgon så tror han att det hela kanske var en dröm men han inser att det nu är lördagen som han återupplever. Nästa dag är det fredag och Jonas inser att han kanske kan förändra berättelsen och hindra mordet om han själv bara är uppmärksam och väljer att förändra handlingen. Alexander Karim berättade på bokmässefrukosten om hur svårt det var att hålla koll på det kronologiska och jag fattar precis när jag läser. Man får inte slöa till, då missar man något väsentligt.

Det här är en snabbt och rappt berättad historia som alltså håller läsaren uppmärksam. Det gäller att lägga märke till detaljer och pussla ihop ledtrådar, dagarna återupplevs inte identiskt och hur det slutar ska jag inte avslöja. Den stora behållningen för mig var alla de kommentarer och observationer av samtiden som Jonas gör, han är mörkhyad och han märker hur hans hudfärg påverkar hans liv. Han jobbar med att skriva manus och resorna till filminspelningen, beskrivningen av umgänget med vännerna är fnissframkallande. Alexander Karim läser själv sin roman och han gör det mycket bra.

Rekommenderas!

en ny kyrkogård att upptäcka

Jag har under många år bott nära kyrkogårdar och jag har alltid haft en fascination för alla de människor och deras berättelser som finns att upptäcka bakom stenarnas inskriptioner. Min barndoms kyrkogård vid Fullestads kyrka återser jag bara när jag besöker min pappas grav men jag har tillbringat många timmar där som barn, sedan har vandringar på Östra kyrkogården följt. Där ligger också M, i den stora askgravlunden. Östra kyrkogården är enorm och där finns det de mest spännande gravar och mausoleum att upptäcka, den ligger några hundra meter från min nya lägenhet. Men så när jag flyttade in så insåg jag att jag har ytterligare en kyrkogård precis runt hörnet. Örgryte nya är alltså en ny kyrkogård att upptäcka. Igår kväll var det dimma så man knappt kunde se handen framför sig, då fick jag lust att gå på kyrkogården ... (Erkännes: det finns en hel del pokestop och WU-värdshus där så helt random var det inte valet)  

Suggestiv och väldigt kuslig känsla var det som mötte mig den här sena timmen. Uppe i backen ser man "mitt" hus och de enda jag mötte på kvällskvisten var hundägare, jag är säker på att det här kommer att bli en fin oas för mig framöver. 

stackars Birger - Martina Montelius

Ibland behöver man skratta riktigt ordentligt och Martina Montelius crazy berättelser är ett säkert kort. I Stackars Birger så är det sufflösen Gisela Vannefjord som bestämmer sig för att sätta patriarkatet med alla sina härskartekniker rejält på plats. Hon arbetar på den stora teaaaatern i huvudstaden och där arbetar också den hyllade regissören Birger. Berättelsen börjar när Gisela tröttnat på att behandlas som en ovetande tjänarinna och hon har stängt in Birger i sin potatiskällare.

Gisela har fullt sjå för att nyfikna grannar inte skall upptäcka honom och när Birgers dotter, influncern Clotilda, dyker upp för att rådfråga Gisela var hon tror att hennes pappa kan vara så kompliceras allt än mer.

Montelius blandar högt och lågt, kroppsvätskor med den skarpaste samhällskritik, imitationer av kända kulturpersonligheter ( det verkar finnas ett gäng sådana) och teaterjargong som man hört i otaliga intervjuer med att skildra ett gäng osannolikt självupptagna människor. Det är skruvat och det är roligt, Montelius läser ljudboken själv och det är perfekt!

dunbar - Edward St Aubyn

Dunbar av Edward St Aubyn lyssnade jag på i engelsk uppläsning och den höll mig sällskap när jag var "the unboxing queen". Man kastas rakt in i handlingen och romanen börjar med att två äldre herrar kommer i samspråk. Snart förstår man att de båda är på någons slags klinik och att de båda har hälsoproblem att tampas med.

Ganska snart förstår man också att en av herrarna är Henry Dunbar, en mycket förmögen mediemogul och företagsledare som blivit placerad på kliniken av två av sina döttrar. De är sugna på att ta över företaget och de är väldigt sugna på att tjäna pengar på kuppen. Såpass att de bjuder husläkaren på en trekant som tack för hjälpen.  "Hur mycket pengar är egentligen tillräckligt?" frågar sig en av döttrarnas make och någonstans så är det vad den här romanen handlar om. Döttrarna nu, och Dunbar själv i yngre dagar, har skoningslöst byggt upp en förmögenhet, utnyttjat människor och spelat på deras lojalitet som ofta köpts med pengar. Som motvikt till det här cyniska spelet finns den tredje systern som förskjutits från både företag och familj eftersom hon valt en annan väg. Om man kunde sin Shakespeare lite bättre så finns här en Kung Lear begravd och maktens pris är ett intressant tema som utforskas. Klass kan inte köpas, moral kan inte köpas och inte heller kärlek. St Aubyn fäler sitt språk så noggrant, så noggrant att jag vid några tillfällen får stanna och lyssna igen. Engelskan har en så precis vokabulär, och St Aubyn använder hela ordboken. Härligt och utmanande för mig som oftast lyssnar på mer lättläst. Något som överraskade mig var den sarkastiska och svarta humor som hela boken genomsyras av, det är den där torra brittiska sorten som man bara småler åt mest hela tiden. Underdrifter ni vet, levererade med perfekt timing. Kanske hade den här boken tjänat på att läsas med ögonen just därför. Troligen missade jag en och annan nyans i mitt lyssnande. Hur som, riktigt fin roman. Rekommenderas!

Det är straffspark att nämna TV-serien Succession men jag gör det ändå, jag tappade bort den någonstans efter ett par tre avsnitt men jag ska faktiskt börja kolla igen. Den var ju riktigt bra.