Jag har jobbat intensivt de senaste månaderna med ett gäng förstaklassare. Många av har under hösten lärt sig svenska och vi har tillsammans försökt att komma underfund med sambandet mellan ljuden och krumelurerna som är bokstäver. Som sista uppgift innan jullovet blev det önskelistor och nästan, nästan kom en liten tår i frökenögat. Allihop, allihop hade kommit på tricket att lyssna på ljuden för att kunna skriva. Dessutom var det två killar som inte bara önskade till sig själva utan också till sina bröder. Tänk vad ett gäng leksakskataloger kan leda till.
Nu så, är det jullov. Jag hoppas att nästa termin ska kunna innehålla lite fler lärartankar!
Vad fint, och vad roligt när man ser att man nått fram.
SvaraRaderaVerkligen - det är kul att göra en uppgift som alla kan förenas i samtidigt som den visar vad var och en kan.
Radera