hål i huvudet

Hål i huvudet är en härlig pocket som är skriven av den augustprishyllade författaren Jenny Jäderfeld. Jag har skrivit om den på Enbokcirkelföralla. Välkomna dit!

boktolvan enligt O

Snart är det nytt år, nytt kalenderår och nytt läseår. En alldeles lagom utmaning kan Enligt O s boktolva vara. 12 författare som jag inte tidigare läst och där jag ska läsa en titel under året som kommer. Det låter som något passande för mig som gärna läser säkra kort; författare jag redan känner till. En liten detalj bara, jag måste tänka till vad jag verkligen vill läsa... Här kommer iaf en påbörjad lista med en salig blandning, några deckarförfattare, några afrikanska författare och några svenska. De här utmanar jag mig med under 2011:

• Anjum Hasan - uppdrag fem utfört. Läste Bort, Bort.
• Arnaldur Indridason - uppdraget utfört med Frostnätter men diskvalificerat. Jag hade faktiskt läst honom tidigare...
• Assia Djebar - uppdrag sju utfört. Läste Sultanbrudens skugga. Ingenstans i min fars hus
• Maryse Condé - uppdrag tio klart. Läste Tills vattnet stiger
• Carin Gerhardsen - uppdrag ett utfört. Läste pepparkakshuset, Mamma, pappa, barn och Vyssan Lull!
• Elin Boardy - uppdrag nio klart. Läste Allt som återstår. Mot Ljuset
• Etgar Keret - uppdrag två utfört. Läste Åtta procent av ingenting.
• Maaza Mengiste - uppdrag sex klart. Läste Under lejonets blick.
• Mia Couto
• Ngugi wa Thiong'o
• Sigrid Combuchen -uppdrag tre utfört. Läste Spill!
• Sofie Oksanen - uppdrag åtta klart. Läste Utrensning.
• Susanna Alakoski - uppdrag fyra klart. Läste håpas du trifs bra i fengelset.

trafikplats glädjen

Ja du Jonas, tänk om det är så att man letar hela sitt liv efter lyckan och när man äntligen hittar en plats där den möjligen kan finnas - då finns där ingen avfart. Det är en sorglustig standup som du bjuder oss på där i Drakens salong en snöig decemberkväll. Salongen är halvfull och du kör på autopilot men det spelar ingen roll. Ensam på scenen med en stol och två ramlösa formligt duperar du oss. Vi skrattar åt drift med det politiskt korrekta, Markhistorier, åldrandets förfall, igenkänningsnostalgi från vår barndom och lyssar på ditt budskap: Våga söka lyckan och ta chansen. Rädslor och förutfattade meningar om vad som är livet, eller för den del lyckan hindrar oss att bli just lyckliga. Det här är en föreställning som spelats många gånger, det märks. Texten är helt fantastisk och formatet intimt men det lilla extra saknas. Taxin väntar med motorn på utanför sceningången och det känns aningen forcerat. Stanna en stund och mys, hitta härvaron, kanske på Trafikplats Glädjen är min uppmaning till dig!

dags att trappa upp?

Nu hänger kalendern på min blankputsade rostfria kylskåpsdörr och visar klättringen mot den efterlängtade dagen med tomte och gran. Adventskalendern i filt och juteväv gjorde jag i första klass, med mycket hjälp av min fröken kan jag förmoda eftersom jag själv var 6 år och hade särdeles svårt med att klippa. Det var 9 barn i klassen och halvklasser, i min grupp var vi 4 barn så en del tid fanns säkert för att göra fina pyssel...
Den lilla tomtenissen av två träkulor och en tändsticka förflyttas målmedvetet uppåt för varje dag ett steg närmre målet och i min barndom, och i min dotters barndom var kalendern ett verkligt måste i väntan på julen. Jag tycker fortfarnde mycket om den och sätter upp den varje år men just idag kändes det som att den representerar det där som stressar med storhelger. Det ska bli mysigare och mysigare desto fler ljus som tänds och tänk om man inte har lust att spring runt som en iller och vara social, pynta och feja utan bara vill ta det lugnt och softa? Dags att trappa upp eller trappa ned? Det är frågan.

bokbloggsjerka i adventstid

Dags att besöka varandras bloggar igen! Tack snälla Annika som fixar en mötesplats till oss. Varje vecka är det meningen att vi ska besvara en fråga och idag undrar hon:

VILKEN GENRE FÖREDRAR DU OCH VARFÖR?

Jag läser många olika genrer, dock inte science fiction och fantasy, och tycker nog att de olika genrerna fyller olika behov i min läsning. Facklitteratur för fortbildning, barn och ungdomsböcker för mitt yrke, chick och ladlit för underhållning, poesi för språkupplevelsen, klassiker för bildning och skönlitteratur för ... allt det nämnda. Jag läser allra helt samtida skönlitteratur, svensk eller utländsk som visar mig andra världar, andra sätt att tänka än det som är min lilla värld, som något rubbar mina cirklar. Gärna med ett livsöde som berör i centrum.

den sista vintern

Förra året just vid den här tiden läste jag en deckare som kröp under skinnet på mig, jag tror att det var de kända miljöerna och årstiden som fångade mig. Åke Edwardssons kriminalkommisarie Erik Winter jobbar med ytterligare en mordutredning, denna gång tillsammans med en ny ung polistjej som, till skillnad från Winter själv, har en hunger för yrket. Det är Vasastan, adventstid och ett otäckt mord begås precis runt hörnet från Winters bostad. Både han och hans familj dras in i historien som är den sista i serien.
Jag har läst alla Edwardssons deckare och jag gillar det han skriver, där finns alltid intressanta kopplingar till aktuella samhällsfrågor och en diskussion kring mänskligt beteende som engagerar. I en av böckerna blev det dock magstarkt då han beskrev hur en pedofil stod utanför ett dagis i Olskroken och spanade på barn. Då blev det för nära, miljön kring dotterns dagis skulle bara inte finnas i en deckare... Annars menar jag att de autentiska miljöbeskrivningarna och den psykologiska trovärdigheten är en av seriens styrkor, så också i Den sista vintern - Erik Winters sista fall.

bittert arv

Kiran Desais romanbygge Bittert Arv är en vindlande berättelse skriven på ett vidunderligt språk som utspelar sig i ett halvt förfallet hus vid Himalayas fot. I huset bor en gammal domare som utbildat sig i England, återvänt till Indien och trots att han vigt sitt liv åt att skipa rättvisa känner han sig inte uppskattad av samhället. Han försöker att leva efter engelska ideal och upprätthålla ett "civiliserat" liv. En dag kommer hans barnbarn Sai resande dit, hon har blivit föräldralös och behöver ett hem. Sai växer upp och hennes vän i hushållet är kocken som väntar på att sonen i Amerika ska skicka honom en biljett till det förlovade landet. Hans väntan blir mycket lång. När Sai möter, och förälskar sig i en pojke, som visar sig bli del av den nepalesiska motståndsrörelsen hamnar domaren och hans västerländska ideal mitt i konflikten.
Bittert Arv är en underbar roman på så sätt att den väver samman så många frågor; den diskuterar kolonialismens spår i det indiska samhället, hur komplicerat det kan vara att befinna sig mittemellan olika kulturer utan någon riktig plats att kalla hemma, det politiska läget i norra Indien och dessutom en fantastisk kärlekshistoria mellan två ungdomar som har svårt att få omgivningen att acceptera deras kärlek. Det är nästan pinsamt att kalla en indisk roman för mustig, färgstark och myllrande av personer, miljöer och skrönor men så är det faktiskt med Kiran Desais roman. En härlig läsning som fick Booker-priset 2007, grattis till alla er som har en härlig läsupplevelse framför er. Min tog slut alldeles för snabbt - man ska inte hetsläsa så här bra böcker men det är svårt att låta bli!

julhälsningar

Jag har börjat göra julhälsningarna klara - extra tack till min pocketochpåhittvän som skickade mig jättefina trähjärtan. De kommer väl till pass - lite kärlek i vintermörkret värmer!

första luckan öppnad!

Min adventskalender var från Bodyshop! Vilken härlig present att ge sin mamma bara sådär. Första luckan innehöll en nagelfil som glittrar. Passande för en så glammig tjej som mig själv ;)) Jag har på känn att det här kommer att bli en riktigt härlig kalender, dottern stackarn fick också en kalender.
-Å, mamma det var en chokladbit i lucka nummer 1. Undra vad som är i lucka nummer 2?