dockliv - Erik Axl Sund

Senare i eftermiddag delar Deckarakademin ut priserna för årets bästa svenska kriminalroman och jag läste i sista stund ut Dockliv av Erik Axl Sund. Jag måste erkänna att det var en otäcka läsning för mig och jag var när att sluta fler gånger, det handlar om värnlösa unga flickor som manipuleras att arbeta som sexarbetare, pormfilmsskådespelare och rekryteringen sköts genom att kontakta dem via nätet. Ruskigt och ruggigt och tänker man på fallet kring Kapten klänning - som har varit aktuellt igen i o m den dokumentärserie som sändes för ett tag sedan - så är hela storyn kanske inte alls särskilt otrolig. Övergrepp, sexuellt våld och människor som söker bekräftelse och kärlek är temat för den här kriminalromanen och jag kan rekommendera den till alla som söker efter en smutsigare och råare typ av kriminalare, här är det inget myspys framför brasan eller flirtande på polisstationen. Bara en grym skildring av brott.

Hitta boken på närmsta bibliotek, på en ljudbokstjänst eller använd Omnible för att hitta bästa pris.

varm mjölk - Deborah Levy

Deborah Levys roman Varm mjölk  var en oväntat fin läsning. Jag hade inte riktigt koll innan jag började lyssna och väldigt snart så förstod jag att det här var något alldeles extra. (Omslaget luras riktigt rejält och jag hade absolut inte valt boken bara på omslaget.)

Sofia och hennes mor Rose har rest till södra Spanien för att pröva en okonventionell klinik som lovar bot för moderns problem med sin hälsa. Hon har varit sjuk så länge Sofia kan minnas och Sofia, som är det enda barnet, har blivit så tätt knuten till sin mor att hon inte vet vem hon själv är. Vad hon själv vill. Hon har en oavslutad doktorsavhandling liggande på en laptop och hon arbetar på café under tiden som hon hjälper/vårdar sin mor. Livet i London är väldigt grått och hon längtar mest efter att det riktiga livet skall börja. Men så är det problemet med moderns fötter, hon kan emellanåt inte gå och ingen doktor någonstans kan förklara vad som fattas henne. Nu har hon belånat sitt hus i London och ska få hjälp. Det är bara det att när de kommer till kliniken så börjar doktorn med att ta bort alla hennes mediciner ...

Och beordra dottern Sofia att åka på utflykt så att han kan tala med Rose i lugn och ro.

Det här är en mycket tät och spännande roman som utforskar bandet mellan en mamma och en dotter, pappan lämnade familjen när Sofia var fem och nu tjugo år senare så har han bildat ny familj i Grekland. Modern som identifierar sig med sina sjukdomar och dottern som tränats från tidig ålder att vara lyhörd för minsta behov hos sin mamma är båda fast i sina roller och resan till Spanien gör att de rubbar sina cirklar en smula. Livet i den lilla lägenheten vid stranden i Spanien är så olikt det i norra London att de båda närmast tvingas att förändras, och den gode doktorns och hans sköterska hjälper förstås till.

Många tankar väcktes under läsningen och jag är så orolig över att jag själv skall bli den där behövande mamman som helt kväver mitt barn. Det är ju en mardröm. Det här ära en roman för alla mödrar, alla döttrar och alla andra också. Läs!  

Hitta boken på närmsta bibliotek, på en ljudbokstjänst eller använd Omnible för att hitta bästa pris.

skuggjägaren - Camilla Grebe

Idag kör vi igång ett nytt tema på kulturkollo som vi kallar prisa, prisade, prisat och jag passar på att skriva om Skuggjägaren av Camilla Grebe som är nominerad av Svenska deckarakademin till Årets bästa svenska kriminalroman. Jag hade höga förväntningar på min läsning, alla tidigare böcker som jag läst av Camilla Grebe har verkligen levererat och frågan är om inte den här fjärde delen i serien är den allra bästa? Berättelsen börjar under 40-talet då en ung kvinna bestämmer sig för att bli polissyster, förväntas inte delta i polisarbetet i fält men när en ung kvinna hittas fastspikad i sitt hem så får den unga polissystern rycka ut. Kvinnan dör och det blir ett mordfall att lösa. Trettio år senare upptäcks en annan kvinna fastspikad i golvet och kanske kan de två fallen ha något gemensamt? Båda  offren har en hel del gemensamt. Också den här gången är det en kvinnlig polis som skickas till platsen, där är ju barn inblandade och det kan kvinnor hantera bäst.

Är det en seriemördare som slår till eller är det bara en slump? Snart hittas fler offer och vi som läser får följa fyra olika kvinnliga poliser i fyra olika tider. I nutid är det Malin och på åttiotalet Hanne, de är bekanta karaktärer från de tidigare böckerna. Det här är en mycket spännande kriminalroman där både brotten är riktigt otäcka och skildringen av hur kvinnliga polisers arbete kunde te sig från fyrtiotalet och framåt är intressanta. Jag läste i det närmaste i ett enda sträck och jag gillade meste hela tiden.

Min enda invändning är valet av inläsare. Den passar mig icke.

Hitta boken på närmsta bibliotek, på en ljudbokstjänst eller använd Omnible för att hitta bästa pris.

jag måste hejda mig ... The Crown is in the House

Idag fick jag hejda mig, 10 (tio) nya avsnitt av The Crown släpptes på en gång. Mycket nära att jag svullnade loss. Säsong två så drog de ut på det med ett avsnitt i veckan, jag och M väntade tillsammans på att nästa del skulle sändas och det sista sparade vi för att riktigt gotta oss. Det var 2017 det och det sista avsnittet sågs tillsammans på Östra. Nu är det nya tider, ny säsong av The Crown och nya skådespelare. Jag har försökt dra ut på tittandet och tillät mig två avsnitt idag och jag tycker att det fungerar mycket bra med den nya rollbesättningen. Helena Bonham Carter gör Margaret riktigt bra och Olivia Colman är som alltid magnifik. Miljöerna och kläderna är precis som tidigare fantastiska och det politiska läget blir allt mer intressant nu när det är slutet 60-tal. Hårt protokoll möter en mer jämlik omgivning och drottningen finner kronan allt tyngre att bära. Tiderna förändras men monarkin står stark? 

Har ni inte sett den här netflix-serien så är det verkligen dags. Så välspelad, så välgjord!

jag ångrar av hela mitt hjärta det där jag kanske gjort - Eric Rosén

På bokmässan i september så lyssnade jag vid några tillfällen på samtal om Eric Roséns debutbok, den självbiografiska Jag ångrar av hela mitt hjärta det där jag kanske gjort. Igår lyssnade jag så på boken, den gripande berättelsen om kärleken mellan far och son som är så grundmurad att den håller trots missbruk, fängelsestraff och väldigt många svek. Erics historia är gripande men berättandet blir aldrig sentimentalt, det gör läsupplevelsen mycket stark.

Erics föräldrar separerar när han och hans bror är små och livet med mamma, som är nykterist och arbetar inom omsorgen, och pappa som är blandmissbrukare och sjukpensionär är inte enkelt. Det är knappt om pengar överallt och när mamman går i i en djup depression får barnen i princip klara sig själva. Boken handlar om Eric och han uppväxt, brodern nämns mest i bisatser och jag kan förstå att det måste vara så när man skriver så starkt självbiografiskt. Samtidigt så hade jag gärna velat läsa mer om hela familjen. Hur påverkas de som grupp av pappans missbruk, oförmåga att ta hand om sig själv och sina barn och hans våldsamhet som leder till att han döms för mord. Huruvida han genomfört mordet kan Eric inte helt känna sig säker på, han kan bara inte tro att hans pappa skulle ha dödat en annan man. Hans älskade pappa som visserligen är en slarver och som har svårt med vardag men som  är påhittig och rolig att umgås med och som inte skulle kunna döda ens ett djur, har han mördat?

Eric är sjutton när han nås av beskedet att hans pappa har slagit ihjäl en bekant och på något vis känns det som om att det är pappans fängelsevistelse, och distansen till pappan som det leder till, som hjälper Eric att bestämma sig. Han ska inte bli som sin far, han ska inte svika, han skall inte slösa bort sina förmågor och talanger utan faktiskt ta tillvara dem. Efter en stökig egen högstadietid och avhoppat gymnasie så samlar han ihop sig och börjar jobba.

Jag funderade under läsningen på var skolan och socialtjänsten var under brödernas uppväxt, Eric röker och dricker i mellanstadieåldern. Han är ständigt hungrig eftersom mamman inte har pengar till mat. Det här är sent 80-tal och tidigt 90-tal. Var våra välfärdsystem så trubbiga då att man inte upptäckte barnens behov? Var fanns familjens vänner? Visst borde det funnits vuxna som såg och som kunnat hjälpa?

Det här är en berättelse om hur utsatta barn kan vara när de är fullständigt lojala med sina inkapabla föräldrar. Inget tvivel om att föräldrarna gör så gott de kan, men de räcker inte till. Hur mycket kärlek i världen räcker inte till om barnen går hungriga och driver vind för våg, det måste finnas ett nät som fångar upp dem. Nu verkar det ha gått bra för Eric, han har hittade sitt språk och sitt skrivande och han arbetar som journalist på Aftonbladet. Det känns trösterikt. Det kan ordna sig, hans egen förklaring till det är bland annat att han har en grundtrygghet i sin pappas klasstillhörighet. Hans namne och äldre släkting var författare och det ger ett hopp om att det kan han också bli.

Fin debut. Hoppas han skriver mer!

Hitta boken på närmsta bibliotek, på en ljudbokstjänst eller använd Omnible för att hitta bästa pris.

pausfika

Det snurrar på med jobbande och flyttande och ett evigt regnande. Som tur är så fick jag gofika från konditori kampanilen igår! Helt fantastiskt goa och välgjorda bakelser. Mycket uppskattat! Vill man veta exakt vad vi åt så rekommenderar jag deras instagramkonto men i korthet så bjöds vi chokladbakelse med chokladbotten och chokladmousse och havtorn, mandelbotten med kardemummamousse och svart vinbär med en macaron och en tartlett med apelsinchoklad, brynt smörkola, rostade nötter och kanerad apelsin. Ni hör. Mums! 

den tunna isen - Lena Einhorn

Lena Einhorn var på mässan i år och jag lyckades missa hennes framträdanden var enda gång. Det är är en författare som jag beundrar och som jag följt genom böckerna Ninas resa, Siri, Blekingegatan 32 och Geniet från Breslau som alla är skildringar av människor där historiska händelser paras med fiktion. Faktion kallade jag det i någon av mina texter och det är Lena Einhorn fantastisk på att skapa.

Så var det dags att läsa den nyutkomna Den tunna isen som handlar om en huvudperson mycket nära henne själv. Det står roman på omslaget och det är en fiktionaliserad berättelse om Lena som växer upp i ett burget, judiskt Stockholm med sin bror och sina två hårt arbetande och älskade föräldrar. Jerzy och Nina är överlevare från förintelsen och de har flyttat till Sverige för att försöka bygga ett nytt liv, de är båda läkare och barnen tas i vardagen om hand om barnflickor.

Nu är Lena runt de sextio och mår inte bra. Hon drabbas återkommande av depressioner och panikångest och att bege sig ut på den tunna isen handlar om att våga släppa taget och leva i nuet, våga släppa sargen och tro på att kärlek och lycka finns. Oavsett bagage så måste man våga tro på att det finns någon som älskar och våga älska tillbaka, man kan vara den som äskar mest eller älskar minst. Den maktbalansen måste bara utplånas om det ska kunna blir innerligt och äkta.

Lena berättar om sitt liv på ett både naket och utlämnande vis, hon skildrar minnen från sin barndom, relationen till sina föräldrar och sin resa mot att komma ut som lesbisk. Hon utbildar sig till läkare och forskar, hon byter bana och börjar med dokumentärfilm och hon har flera längre förhållanden med kvinnor. Det som skildras mest ingående är det med Nicki. Nicki som nästan är den som hon väljer att bilda familj med, som är hennes stora kärlek och hennes stora sorg. Analysen och ältandet går som ett svart stråk genom hela boken, inget är enkelt, inget är lätt.  Jag erkänner direkt att det blir för mycket för mig att läsa om det där förhållandet som analyseras och dissekeras in i minsta partikel.  Navelskåderi eller allmängiltigt och intressant? Det är frågan. Jag är inte riktigt säker på vad jag tycker. Någons annan som läst?

Hitta boken på närmsta bibliotek, på en ljudbokstjänst eller använd Omnible för att hitta bästa pris.

vi pratar om beröringen

Inne på kulturkollo pratar vi idag om Gustav Tegbys ruggiga Beröringen.
Välkomna dit! 

offer 2117 - avdelning Q

När man läser Jussi Adler-Olsen så får man bara bokstavligen sila mygg och svälja kamelerna, språket är nämligen inte så helt politiskt korrekt och som svensk läsare så hostar man till både nu och då. Det är könsroller och språk som skaver samtidigt som Offer 2117 är en riktigt spännande berättelse i två parallellhandlingar. Till en av medarbetarna på avdelning Q ringer en ung man och berättar att något skall hända när han kommer till 2117. Vi som läser får följa Alexander som stängt in sig i sina föräldrars hem och bara spelar skjutaspel. Samtidigt flyter en gammal kvinna iland i Grekland, hon och många andra har omkommit under flykten över Medelhavet. Där finns en räknare som håller reda på antalet omkomna och när bilderna från katastrofen kablas ut över världen vet medarbetaren Asaad att han kommer att behöva ta tag i sitt förflutna. Den här spänningsromanen är Asaads historia och man får följa hans liv innan han kommer till avdelningen. Det är verkligt spännande! Carl, som vanligen är den cyniske och livströtte på avdelning Q har inlett ett förhållande och är kär, det visar nya sidor hos många medlemmar i gruppen.

Brotten som är i centrum för handlingen känns både aktuella och realistiska och inte riktigt lika spektakulära som de tidigare i serien, det gillar jag. Spännande för mig är händelser som skulle kunna inträffa, sådant som tangerar den verklighet som vi läser om i nyhetsrapporteringen. Sedan kommer kanske Alexander och hans fixering vid att döda väldigt nära, för inte så länge sedan var det just en maskerad ung man som gick bärsärkagång med ett samurajsvärd på en skola i Trollhättan. Jag känner flera lärare som arbetade där och vet vilket trauma det förorsakade för både elever och personal. Just den här gången kom alltså fiktionen mycket nära verkligheten.

På bokmässan 2017 så hörde jag Jussi Adler-Olsen berätta om sitt skrivande, han avslöjade redan då att den kommande boken skulle bli Asaads bok. Det är den jag nu har läst! Nu är det två böcker kvar i serien och de ska handla om Carl. Jag tror faktiskt att Adler-Olsen nu är ganska sugen på att ta sitt projekt i hamn.

Och för övrigt vill jag hävda att Stefan Sauk är min minst omtyckte inläsare av alla. Jag gillar verkligen inte hans överdrivna dramatiseringar men jag lyssnade ändå. Gott betyg på spänningen!

Hitta boken på närmsta bibliotek, på en ljudbokstjänst eller använd Omnible för att hitta bästa pris.