Johanna Olssons debutroman är en av de där barnböckerna som jag läste inför bokmässan och som inte blivit bloggad om. Jag är urdålig på att läsa böcker märkta 9 - 12 och det är ju egentligen synd och skam. Med tanke på att jag arbetar med åldrarna och ofta boktipsar för elever på mellanstadiet så borde jag absolut läsa fler. Troligen är det just min ovana vid det här segmentet böcker som gör att jag har lite svårt att bara sjunka in i berättelsen och svepas med. Jag kan dock tänka mig att den kan fungera mycket bra för åldersgruppen. Kapitlen är ganska korta och slutar med en krok som gör att man vill läsa vidare, beskrivningarna är lagom omfattande och både Hedda och Simon är personer som man lätt tycker om. Helt klart en bok som jag kommer att tipsa om i framtiden, troligen för åk 5. Den blinkar till de omåttligt populära PAX-böckerna och jag har ett gäng elever i just åk 5 som gillar när det gränsar till skräckgenren.
fredag 6 oktober 2017
glömskan - en bok full av skogens väsen
Johanna Olssons debutroman är en av de där barnböckerna som jag läste inför bokmässan och som inte blivit bloggad om. Jag är urdålig på att läsa böcker märkta 9 - 12 och det är ju egentligen synd och skam. Med tanke på att jag arbetar med åldrarna och ofta boktipsar för elever på mellanstadiet så borde jag absolut läsa fler. Troligen är det just min ovana vid det här segmentet böcker som gör att jag har lite svårt att bara sjunka in i berättelsen och svepas med. Jag kan dock tänka mig att den kan fungera mycket bra för åldersgruppen. Kapitlen är ganska korta och slutar med en krok som gör att man vill läsa vidare, beskrivningarna är lagom omfattande och både Hedda och Simon är personer som man lätt tycker om. Helt klart en bok som jag kommer att tipsa om i framtiden, troligen för åk 5. Den blinkar till de omåttligt populära PAX-böckerna och jag har ett gäng elever i just åk 5 som gillar när det gränsar till skräckgenren.
Etiketter:
barn och ungdom,
bokmässa 2017
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar
Tack för att du lämnar en tanke om inlägget, det gör bloggen till en levande mötesplats!