några saker är svårare än andra

Foton från M s mobil från hans sista skidresa till franska Alperna

M hade några saker som han ständigt längtade efter, en av dem var skidåkning. Eftersom resten av familjen inte var särskilt intresserade så började han efter 50 fyllda att åka skidor på egen hand eller med kamrater. Hans sista sommar i livet tog han ut extra lite semester för han planerade att vara minst tre veckor i Alperna den kommande vintern. Skulle man åka off-pist med UCPA så måste man vara under 55 och off-pist var det som lockade. Helst i Chamonix.  Man ska inte dö med 42 dagar sparad semester. Nu är pjäxor och skidor, skidkläder och hjälmar, handskar och specialstrumpor borta. Skänkta och sålda. Killen som köpte glasögonen var så glad och nästan skrek: de här ska få åka mycket skidor!

Det låter bra.

klubben - Matilda Gustavsson

I november 2017 publicerades Matilda Gustavssons gräv om hur kulturprofilen utsatt ett stort antal kvinnor för sexuella övergrepp. Det var ett reportage som förändrade Sveriges kulturliv och synen på Svenska Akademin för alltid. I svallvågorna av #metoo så vågade ett antal kvinnor träda fram och berätta om sina upplevelser och kulturprofilen har ju sedan också dömts för våldtäkt och sitter nu i fängelse. Klubben heter boken som följer upp reportaget och det är en mycket intressant läsning på många plan, Gustavsson har på ett noggrant och uppriktigt sätt försökt att skildra hur hennes arbete med att skriva reportaget gick till och man får också följa efterdyningarna som stjälpte Svenska Akademin på ett närgånget sätt. Det är skickligt gjort och det är upprörande från sida ett.

Gustavsson varvar sin egen text med citat från människor som varit "anställda" av kulturprofilen på hans kulturarena i Vasastan, konstutställare, musiker och de flickor och kvinnor som utsatts för sexuella övergrepp på ett sätt som gör att man kommer riktigt nära dokumentären. Jag lyssnade dessutom på boken inläst och då läses de olika personernas vittnesmål med olika röster vilket bidrar till upplevelsen av autenticitet.

Man blir arg och ledsen och allmänt småsur över hur J-C Arnaud under årtionden har förvarats av sina vapendragare, att en tystnadskultur har rått vilket har gjort att många visste men ingen agerade och att så många människor har råkat illa ut på vägen. Den där klubben har tydligt också varit en klubb för inbördes beundran där flera av akademins medlemmar har varit medlemmar. Kopplingarna mellan J-C Arnaud och Svenska Akademin är graverande och riktigt förbannad blir man över hur gubbväldet i akademin agerar när övergreppen släpps ut i ljuset. Det är pinsamt. Det är också med rodnande kinder man läser hur hanteringen av Sara Danius gick till. Tack till Matilda Gustavsson för att hon inte gett upp och lagt ner sitt kortåg mot gubbarnas välde! De gubbar som envis hävdar att hon slåss mot väderkvarnar skall nu skämmas ta mig fan.

Snart väljs  fyra nya medlemmar in i akademin och det är fyra kvinnor. Man får hoppas att de kan få verka i ett sammanhang där litteratur och humanism präglar arbetet, man kan ju undra eftersom flera av de där gubbarna som drog sin lans för vivören J-C Arnaud faktiskt sitter kvar. Sverige behöver en akademi som står för snille och smak. Som kan leva upp till det mottot och som lärt en läxa. Intervjun som Gustavsson hade planerat att göra med Danius blev tyvärr inte möjlig att genomföra men vill man höra Danius egna ord kan man höra hennes sommarprat från 2018.

Vi knyter våra knytblusar och gör hatten av för modiga människor som utmanar makten, som vågar rota i smutsen och som sätter ner foten!

Hitta boken på närmsta bibliotek, på en ljudbokstjänst eller använd Omnible för att hitta bästa pris.

berättelse om ett liv - Peter Handke

 "För ett inflytelserikt författarskap som med stor språkkonst har utforskat periferin och människans konkreta erfarenhet" så löd akademiens motivering när de annonserade årets pristagare i litteratur. 

Jag har ambitionen att läsa årets nobelpristagare varje år. Just i år så var det lite trögt när jag på lite håll kunde läsa prostester och irritation över valet av den österrikiske författaren Peter Handke. Den där diskussionen kring om man kan skilja på litteratur och politik är intressant och jag hade kanske önskat att nobelpriset skulle ha sluppit hamna där - på det stället där politiken överröstar litteraturen och man nästan glömmer av författarens verk. Ibland måsta man bara skapa sig en egen upptagning. Jag hittade Berättelse om ett liv på Storytel och eftersom den var kort och lästes av en ok inläsare (Jonas Malmsjö) körde jag på. 1972 kom den korta romanen som handlar om en författare som beger sig mot sin mors begravning. Modern har tagit livet av sig, 51 år gammal, och sonen vet varken ut eller in. Han vill skriva om sin mors liv men det är förskräckligt svårt. Kanske är det så för att moderns liv verkat så förtvivlat sorgligt.

Texten är tät och intensiv, varje ord är värd på guldvåg och visst är det skickligt men det berör mig inte. Boken som på ytan verkar ska handla om en mor handlar nog mest om författaren själv och det blir för mig både deprimerande och tröstlöst grått. Jag är inte helt överväldigad, det är jag inte. Jag har läst många andra nobelpristagare som fångat mig mer. Lite för ansträngt liksom. Vad tycker ni andra som läser Handke?

Hitta boken på närmsta bibliotek, på en ljudbokstjänst eller använd Omnible för att hitta bästa pris.

vit eld - Thomas Mullen

Att Vit eld var en fortsättning på Darktown missade jag när jag satte igång och lyssnade häromdagen och kanske skulle jag faktiskt läst dem i ordning. Troligen så hade det gjort en riktigt bra spänningsroman ännu bättre för jag vill verkligen lära känna de mörkhyade poliserna Boggs och Smith som verkar i Atlanta i början av 50-talet. De är pionjärer som svarta poliser i ett starkt segregerat södra USA och samtidigt som de bekämpar brott så ser de hur släktingar och vänner dras ner i kriminalitet. Poliskåren är delad, många av de vita poliserna känner sig hotade och inom kåren är det inte ovanligt att man organiserar sig i KKK. Det här är en mycket stark skildring av ett samhälle där rasism och våld är vardag, fattigdom och segregation skapar motsättningar mellan folkgrupper och där individerna trots mycket ansträngning har svårt att bryta de fördomar och de förväntningar som ställs på dem och som finns inbygga i samhället.

På bokmässan lyssnade jag på Thomas Mullen i samtal med Tayari Jones och det väckte verkligen min lust på att läsa båda böckerna. Ett amerikanskt äktenskap ligger här och väntar sedan vårens besök i Eastbourne. Den skall inte få ligga här längre oläst. Nu ska jag också se When They See Us på Netflix som en arbetskamrat rekommenderade idag. Jag har förmånen att träffa människor (både barn och vuxna) på min arbetsplats som har många olika erfarenheter, hudfärger och som ständigt utmanar mig att tänja mitt tänkande. Så tacksam för det!

Hitta boken på närmsta bibliotek, på en ljudbokstjänst eller använd Omnible för att hitta bästa pris.

dockliv - Erik Axl Sund

Senare i eftermiddag delar Deckarakademin ut priserna för årets bästa svenska kriminalroman och jag läste i sista stund ut Dockliv av Erik Axl Sund. Jag måste erkänna att det var en otäcka läsning för mig och jag var när att sluta fler gånger, det handlar om värnlösa unga flickor som manipuleras att arbeta som sexarbetare, pormfilmsskådespelare och rekryteringen sköts genom att kontakta dem via nätet. Ruskigt och ruggigt och tänker man på fallet kring Kapten klänning - som har varit aktuellt igen i o m den dokumentärserie som sändes för ett tag sedan - så är hela storyn kanske inte alls särskilt otrolig. Övergrepp, sexuellt våld och människor som söker bekräftelse och kärlek är temat för den här kriminalromanen och jag kan rekommendera den till alla som söker efter en smutsigare och råare typ av kriminalare, här är det inget myspys framför brasan eller flirtande på polisstationen. Bara en grym skildring av brott.

Hitta boken på närmsta bibliotek, på en ljudbokstjänst eller använd Omnible för att hitta bästa pris.

varm mjölk - Deborah Levy

Deborah Levys roman Varm mjölk  var en oväntat fin läsning. Jag hade inte riktigt koll innan jag började lyssna och väldigt snart så förstod jag att det här var något alldeles extra. (Omslaget luras riktigt rejält och jag hade absolut inte valt boken bara på omslaget.)

Sofia och hennes mor Rose har rest till södra Spanien för att pröva en okonventionell klinik som lovar bot för moderns problem med sin hälsa. Hon har varit sjuk så länge Sofia kan minnas och Sofia, som är det enda barnet, har blivit så tätt knuten till sin mor att hon inte vet vem hon själv är. Vad hon själv vill. Hon har en oavslutad doktorsavhandling liggande på en laptop och hon arbetar på café under tiden som hon hjälper/vårdar sin mor. Livet i London är väldigt grått och hon längtar mest efter att det riktiga livet skall börja. Men så är det problemet med moderns fötter, hon kan emellanåt inte gå och ingen doktor någonstans kan förklara vad som fattas henne. Nu har hon belånat sitt hus i London och ska få hjälp. Det är bara det att när de kommer till kliniken så börjar doktorn med att ta bort alla hennes mediciner ...

Och beordra dottern Sofia att åka på utflykt så att han kan tala med Rose i lugn och ro.

Det här är en mycket tät och spännande roman som utforskar bandet mellan en mamma och en dotter, pappan lämnade familjen när Sofia var fem och nu tjugo år senare så har han bildat ny familj i Grekland. Modern som identifierar sig med sina sjukdomar och dottern som tränats från tidig ålder att vara lyhörd för minsta behov hos sin mamma är båda fast i sina roller och resan till Spanien gör att de rubbar sina cirklar en smula. Livet i den lilla lägenheten vid stranden i Spanien är så olikt det i norra London att de båda närmast tvingas att förändras, och den gode doktorns och hans sköterska hjälper förstås till.

Många tankar väcktes under läsningen och jag är så orolig över att jag själv skall bli den där behövande mamman som helt kväver mitt barn. Det är ju en mardröm. Det här ära en roman för alla mödrar, alla döttrar och alla andra också. Läs!  

Hitta boken på närmsta bibliotek, på en ljudbokstjänst eller använd Omnible för att hitta bästa pris.

skuggjägaren - Camilla Grebe

Idag kör vi igång ett nytt tema på kulturkollo som vi kallar prisa, prisade, prisat och jag passar på att skriva om Skuggjägaren av Camilla Grebe som är nominerad av Svenska deckarakademin till Årets bästa svenska kriminalroman. Jag hade höga förväntningar på min läsning, alla tidigare böcker som jag läst av Camilla Grebe har verkligen levererat och frågan är om inte den här fjärde delen i serien är den allra bästa? Berättelsen börjar under 40-talet då en ung kvinna bestämmer sig för att bli polissyster, förväntas inte delta i polisarbetet i fält men när en ung kvinna hittas fastspikad i sitt hem så får den unga polissystern rycka ut. Kvinnan dör och det blir ett mordfall att lösa. Trettio år senare upptäcks en annan kvinna fastspikad i golvet och kanske kan de två fallen ha något gemensamt? Båda  offren har en hel del gemensamt. Också den här gången är det en kvinnlig polis som skickas till platsen, där är ju barn inblandade och det kan kvinnor hantera bäst.

Är det en seriemördare som slår till eller är det bara en slump? Snart hittas fler offer och vi som läser får följa fyra olika kvinnliga poliser i fyra olika tider. I nutid är det Malin och på åttiotalet Hanne, de är bekanta karaktärer från de tidigare böckerna. Det här är en mycket spännande kriminalroman där både brotten är riktigt otäcka och skildringen av hur kvinnliga polisers arbete kunde te sig från fyrtiotalet och framåt är intressanta. Jag läste i det närmaste i ett enda sträck och jag gillade meste hela tiden.

Min enda invändning är valet av inläsare. Den passar mig icke.

Hitta boken på närmsta bibliotek, på en ljudbokstjänst eller använd Omnible för att hitta bästa pris.

jag måste hejda mig ... The Crown is in the House

Idag fick jag hejda mig, 10 (tio) nya avsnitt av The Crown släpptes på en gång. Mycket nära att jag svullnade loss. Säsong två så drog de ut på det med ett avsnitt i veckan, jag och M väntade tillsammans på att nästa del skulle sändas och det sista sparade vi för att riktigt gotta oss. Det var 2017 det och det sista avsnittet sågs tillsammans på Östra. Nu är det nya tider, ny säsong av The Crown och nya skådespelare. Jag har försökt dra ut på tittandet och tillät mig två avsnitt idag och jag tycker att det fungerar mycket bra med den nya rollbesättningen. Helena Bonham Carter gör Margaret riktigt bra och Olivia Colman är som alltid magnifik. Miljöerna och kläderna är precis som tidigare fantastiska och det politiska läget blir allt mer intressant nu när det är slutet 60-tal. Hårt protokoll möter en mer jämlik omgivning och drottningen finner kronan allt tyngre att bära. Tiderna förändras men monarkin står stark? 

Har ni inte sett den här netflix-serien så är det verkligen dags. Så välspelad, så välgjord!

jag ångrar av hela mitt hjärta det där jag kanske gjort - Eric Rosén

På bokmässan i september så lyssnade jag vid några tillfällen på samtal om Eric Roséns debutbok, den självbiografiska Jag ångrar av hela mitt hjärta det där jag kanske gjort. Igår lyssnade jag så på boken, den gripande berättelsen om kärleken mellan far och son som är så grundmurad att den håller trots missbruk, fängelsestraff och väldigt många svek. Erics historia är gripande men berättandet blir aldrig sentimentalt, det gör läsupplevelsen mycket stark.

Erics föräldrar separerar när han och hans bror är små och livet med mamma, som är nykterist och arbetar inom omsorgen, och pappa som är blandmissbrukare och sjukpensionär är inte enkelt. Det är knappt om pengar överallt och när mamman går i i en djup depression får barnen i princip klara sig själva. Boken handlar om Eric och han uppväxt, brodern nämns mest i bisatser och jag kan förstå att det måste vara så när man skriver så starkt självbiografiskt. Samtidigt så hade jag gärna velat läsa mer om hela familjen. Hur påverkas de som grupp av pappans missbruk, oförmåga att ta hand om sig själv och sina barn och hans våldsamhet som leder till att han döms för mord. Huruvida han genomfört mordet kan Eric inte helt känna sig säker på, han kan bara inte tro att hans pappa skulle ha dödat en annan man. Hans älskade pappa som visserligen är en slarver och som har svårt med vardag men som  är påhittig och rolig att umgås med och som inte skulle kunna döda ens ett djur, har han mördat?

Eric är sjutton när han nås av beskedet att hans pappa har slagit ihjäl en bekant och på något vis känns det som om att det är pappans fängelsevistelse, och distansen till pappan som det leder till, som hjälper Eric att bestämma sig. Han ska inte bli som sin far, han ska inte svika, han skall inte slösa bort sina förmågor och talanger utan faktiskt ta tillvara dem. Efter en stökig egen högstadietid och avhoppat gymnasie så samlar han ihop sig och börjar jobba.

Jag funderade under läsningen på var skolan och socialtjänsten var under brödernas uppväxt, Eric röker och dricker i mellanstadieåldern. Han är ständigt hungrig eftersom mamman inte har pengar till mat. Det här är sent 80-tal och tidigt 90-tal. Var våra välfärdsystem så trubbiga då att man inte upptäckte barnens behov? Var fanns familjens vänner? Visst borde det funnits vuxna som såg och som kunnat hjälpa?

Det här är en berättelse om hur utsatta barn kan vara när de är fullständigt lojala med sina inkapabla föräldrar. Inget tvivel om att föräldrarna gör så gott de kan, men de räcker inte till. Hur mycket kärlek i världen räcker inte till om barnen går hungriga och driver vind för våg, det måste finnas ett nät som fångar upp dem. Nu verkar det ha gått bra för Eric, han har hittade sitt språk och sitt skrivande och han arbetar som journalist på Aftonbladet. Det känns trösterikt. Det kan ordna sig, hans egen förklaring till det är bland annat att han har en grundtrygghet i sin pappas klasstillhörighet. Hans namne och äldre släkting var författare och det ger ett hopp om att det kan han också bli.

Fin debut. Hoppas han skriver mer!

Hitta boken på närmsta bibliotek, på en ljudbokstjänst eller använd Omnible för att hitta bästa pris.