onsdag 27 november 2019

berättelse om ett liv - Peter Handke



 "För ett inflytelserikt författarskap som med stor språkkonst har utforskat periferin och människans konkreta erfarenhet" så löd akademiens motivering när de annonserade årets pristagare i litteratur. 

Jag har ambitionen att läsa årets nobelpristagare varje år. Just i år så var det lite trögt när jag på lite håll kunde läsa prostester och irritation över valet av den österrikiske författaren Peter Handke. Den där diskussionen kring om man kan skilja på litteratur och politik är intressant och jag hade kanske önskat att nobelpriset skulle ha sluppit hamna där - på det stället där politiken överröstar litteraturen och man nästan glömmer av författarens verk. Ibland måsta man bara skapa sig en egen upptagning. Jag hittade Berättelse om ett liv på Storytel och eftersom den var kort och lästes av en ok inläsare (Jonas Malmsjö) körde jag på. 1972 kom den korta romanen som handlar om en författare som beger sig mot sin mors begravning. Modern har tagit livet av sig, 51 år gammal, och sonen vet varken ut eller in. Han vill skriva om sin mors liv men det är förskräckligt svårt. Kanske är det så för att moderns liv verkat så förtvivlat sorgligt.

Texten är tät och intensiv, varje ord är värd på guldvåg och visst är det skickligt men det berör mig inte. Boken som på ytan verkar ska handla om en mor handlar nog mest om författaren själv och det blir för mig både deprimerande och tröstlöst grått. Jag är inte helt överväldigad, det är jag inte. Jag har läst många andra nobelpristagare som fångat mig mer. Lite för ansträngt liksom. Vad tycker ni andra som läser Handke?

Hitta boken på närmsta bibliotek, på en ljudbokstjänst eller använd Omnible för att hitta bästa pris.


3 kommentarer:

  1. han har lite speciellt sätt att berätta, som om moder var vem som helst'

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ja, distanserat och kallt. Gillar det inte.

      Radera
  2. På något sätt blir jag mer nyfiken på boken nu. Har också lagt den i min ljudbokshylla och tänker att den får bli en av julledighetens lyssningar. Jag kan ju uppskatta det distanserad och grå. Vi får se vad jag tycker när jag lyssnat.

    SvaraRadera

Tack för att du lämnar en tanke om inlägget, det gör bloggen till en levande mötesplats!