tisdag 29 juni 2010

modersmålet

Med besök från innersta Västergötland funderar jag på mitt modersmål. Hur är det egentligen med språk och dialekt? I mitt modersmål finns mängder av bra ord som beskriver just det jag vill säga och motsvarighet finns inte på svenska. Jag säger att någon är sjåpi eller teti. Verben sjava, traja, tjöva och extra är vardagsord och det possessiva pronomenet för hennes heter henna. Backe heter li och får heter sö och hele är pojke. Det är mitt slumrande språk som alltmer sällan plockas fram. I samtal med mina morföräldrar fanns det språket levande men när de nu inte finns kvar dör språket sakta. Till nästa generation finns bara små smulor bevarat - dä ä faktiskt rektikt trökit!

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar

Tack för att du lämnar en tanke om inlägget, det gör bloggen till en levande mötesplats!