torsdag 10 juni 2010

jag står emot, jag står emot

När man arbetar med ungdomar runt sig hela dagarna kan man ibland tycka att det blir för tjatigt, samma saker diskuteras, samma konflikter ska lösas och samma spel mellan killar och tjejer som ständigt upprepar sig. Jag har peppat en kille särskilt att följa sin egen röst och inte plötsligt hamna i situationer som han inte valt själv. Det är lätt att bara hänga på...Idag var det en sådant tillfälle, jag går med snabba steg mot bordet där han sitter och får höra:
- Det är lugnt Anna, jag står emot, jag står emot. Jag säger:
- Bra jobbat, då räknar jag med att du fortsätter göra det så att det inte plötsligt ändrar sig bara för att jag vänder ryggen till. Svar:

- Jag är väl mognare än så.

OK - klart slut.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar

Tack för att du lämnar en tanke om inlägget, det gör bloggen till en levande mötesplats!