Vilken tur att Polaris helt oväntat skickade den svenska översättningen till mig! Det här är en lysande roman helt i min smak. Jag gillar typ nästan allt. Det glimrande språket, de aktuella samhällsfrågorna, hur texten gör att jag hela tiden skiftar i lojaliteter och hur jag tvingas ifrågasätta mina fördomar, hur människorna är människor och hur komplexa frågor görs mänskliga utan att förenklas. Ja, ni hör! Bra bok helt enkelt.
Isma och hennes tvillingsmåsyskon är uppvuxna i London. Isma har länge fungerat som båda syskonens förälder och när de blivit myndiga bestämmer hon sig för att studera i USA. Trots att hennes far försvunnit, troligen dömd och avrättad för terrorbrott, så får Isma visum och kan studera sociologi på ett amerikanskt universitet. Hon oroar sig för sina syskon, de är nitton men de är ännu barn. Aneeka, studerar juridik och Parvaiz har träffat kompisar som vill att han skall ta med sig sin inspelningsutrustning för att jobba med film i mellanöstern. Vilket han gör, senast de hörde av honom var han i Istanbul. I USA träffar Isma Eamonn, en vältalig och charmig ung man som hon känner igen som inrikesministerns son, för länge sedan tillhörde de den pakistanska minoriteten i området de växte upp i. De blir vänner. Så är dramats ramar satta.
Vår älskade är en modern version av Sofokles Antigone jag måste erkänna att jag var tvungen att googla. Jag är urdålig på antika grekiska dramer men nu när jag har snabbläst så kan jag se allt från persongalleri, namnval, handling, dilemman som människorna ställs inför och delvis miljöer som gemensamma nämnare. Snyggt, men för mig hade romanen varit väldigt bra utan att jag ens hade vetat om kopplingen. Det är litteratur när den är som bäst, lager på lager att upptäcka och bönder kan läsa på bönders vis och di lärde på latin. Nå ja grekiska då.
Missa inte den här romanen vad ni än gör. Den är så läsvärd!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar
Tack för att du lämnar en tanke om inlägget, det gör bloggen till en levande mötesplats!