söndag 20 januari 2019

slaget om Troja - Theodor Kallifatides

Slaget om Troja av Theodor Kallifatides är en berättelse som utspelar sig i flera tider. Med knappa tre tusen års mellanrum vill han återberätta det klassiska eposet på ett sätt som Kallifatides hoppas gör att fler upptäcker den grekiska berättelsen. Han bäddar också in den i en ramberättelse som gör att vi som läser måste fråga oss om hur det egentligen är ställt med mänskligheten. Det är de sista månaderna av det andra världskriget, tyskarna har under lång tid ockuperat den lilla grekiska byn, när slutet av kriget nu närmar sig blir metoderna för att hålla befolkningen i schack allt grymmare.

Berättaren här är en ung pojke som helst av allt vill bli lärare som sin far och är mycket förälskad i sin lärarinna. När de allierades bombplan närmar sig så tar lärarinnan med sig sina elever in i en grotta, för att få tiden att gå så bestämmer hon sig för att återberätta Iliaden för sina elever. Pojken tycker så mycket om att lyssna till sin lärarinna att han nästan glömmer kriget utanför. Istället blir han uppfylld av tiden då akajierna belägrade Troja och hur kärlek, heder, lojalitet och vanära blir centrala drivkrafter hos både Akilles och Agamemnon. Våld och död, våldtäkter och människooffer. Man kan ju inte låta bli att koppla samman det med händelser i världen idag och man kan återkomma till frågan om hur det är ställt med mänskligheten?

Jag lyssnade på den här boken och det gick oväntat bra. Det är en manlig och en kvinnlig inläsare och det gör det extra tydligt var och när man som läsare befinner sig. Troligen hade det gått mycket bra ändå för Kallifatides är skicklig på att markera med sitt språk vem som berättar. Den naive pojkens blick på världen och den vuxna kvinnans är olika och det gör romanen än mer spännande. Jag är glad över att jag tog mig an den här romanen. Med livsvisdom och ett unikt perspektiv som sträcker sig över nästan tre tusen år, via personliga erfarenheter från krig, berättar Kallifatides något om människan. Som alltid så är det extra spännande att läsa en text som gör att jag googlar igång. Nu kan jag lite mer om Homeros texter, tack för det!

Läs mer om Iliaden. 

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar

Tack för att du lämnar en tanke om inlägget, det gör bloggen till en levande mötesplats!