lördag 12 januari 2013

trollvinter


Så läser jag Trollvinter ännu en gång, högt för nio, tioåringar och varje gång, varje gång tänker jag att det här är så bra det kan bli. Barnen lyssnar andäktigt trots det sirliga och ovana språket, jag som vuxen läser texten på vuxenvis och bilderna är underbara. Inte blev berättelsen sämre av att hela dagen igår var en virvlande snökanon som bäddade in vår skola i ett vitt täcke. Trollvinter är nästan samtida med Mio min Mio och jag brukar läsa dem högt efter varandra just i år 3. Där finns så mycket att jämföra och diskutera i de båda berättelserna, både texter och bilder och det blir fina lektioner. Riktigt fina!

Hela världen har dött medan jag sov. Den här världen tillhör någon annan som jag inte känner. Kanske Mårran. Den är inte gjord för mumintroll att leva i. Han tvekade ett ögonblick. Men sen tyckte han att det vore ännu värre att vara ensam vaken bland dem som sover.

Och därför tassade mumintrollet upp de första spåren över bron och vidare upp för sluttningen. Det var ett mycket litet spår, men det var bestämt och gick rakt in bland träden, söderut.

8 kommentarer:

  1. Tove Jansson och Mumintrollen - älskar dem! De går verkligen alldeles utmärkt att läsa hennes böcker och få ut mycket av även som vuxen.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ja, de är fantastiska på det sättet. Jag har läst Trollvinter säkert 10 gånger högt och varje gång hittar jag ngt nytt.

      Radera
  2. Älskar Muminböckerna. Äger dem. Har köpt dem alla som vuxen. Vilket säger mycket eftersom jag annars helst bara lånar böcker. Kommer läsa dem högt för barnen framöver. Åk 3 lämpligt = bra tips!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Vad hände se'n är ju en underbar bilderbok också! Jag köpte stora Muminboken bara för något år sedan bara för att den är så fin!

      Radera
    2. Äger även Knyttet, Den farliga resan och Vad hände sen...:-) Av Tove Janssons vuxenromaner har jag dock bara läst Sommarboken (som jag tyckte mycket om).

      Radera
    3. Sommarboken får bli sommarens bok!

      Radera

Tack för att du lämnar en tanke om inlägget, det gör bloggen till en levande mötesplats!