kafkapaviljongen - spännande tankelek

Det enda sättet att överleva var temporär underkastelse.

Det är något år efter det andra världskrigets slut och i specialfängelset på Långholmen sitter Sigge internerad tillsammans med flera andra författare i hans ålder. Nazisterna har vunnit kriget och Sverige är numer en lydstat till det ariska riket. De unga författarna har alla stridit för ett demokratiskt och humanistiskt samhälle, de har varit medlemmar i motståndsrörelser, sett sina judiska vänner förföljas och bevittnat segrarnas bokbål.  Ett nytt styre behöver också det ny litteratur och författarna lovas fri lejd om de samverkar till att skriva böcker som kan övertyga massorna. Sigge, Stig (Dagerman) och alla de andra känner sig som Josef K och döper sitt fängelse till Kafkapaviljongen.

Huvudberättelsen i den här romanen utspelar sig innan, under och strax efter kriget och utöver det så får man både tillbakablickar på Sigges uppväxt (texten om badbesöket i Farstaviken med morbror Rolf är så fin) och så får man föja Sigge in i medelåldern. De olika tiderna varvas och kommenterar delvis varandra. På 70-talet är Sigge en ansedd partimedlem och författare i den diktatur som vuxit fram. Han skriver böcker, är mycket läst och sitter med i det parlament som prominenta arier väljs ut för. När han en dag får höra ordet "nattgerman" av en taxichaufför kastas han tillbaka till tiden då han och Stig Dagerman satt fängslade tillsammans och ordet som han trodde var ett uttryck bara dem emellan har nu 30 år senare fått en större innebörd än de kunnat ana.

Det här är en roman som vill utforska hur livet kunde sett ut om Hitler vunnit över de allierade och den ställer oss många frågor om hur sann man är sina ideal när det handlar om att överleva, hur man bäst agerar för att kunna förändra och vilket pris man är villig att betala för att ens familj och nära ska kunna ha en trygg vardag. Det finns många trådar i den här romanen som är lätta att koppla till den politiska situationen idag. Troligen är det inte en slump att mobben som uppviglas av SS-män använder järnrör för att klubba ned oliktänkande ...

Jag tyckte att Kafkapaviljongen  av Tony Samuelsson var en spännande läsning, det är en idéroman som vill diskutera med oss som läser vad som kunde hänt om, och dess starka förankring i verkliga händelser och verkliga personer gör att den ligger som ett parallellspår till verkligheten. Det som är dess styrka är också ibland dess svaghet, jag är för dåligt kunnig i alla de 40-talister, politiker,  författare och deras verk som ligger som en fond till hela Sigges liv. Eyvind Johnssons krilontrilogi, Dagermans texter, Boye många fler finns med i romanen och ofta är det svårt att bedöma var fiktionen börjar och biografin börjar. Jag kan tycka att det kan vara problematiskt för mig att reda ut vad som är "sanning". Måhända är det inte alls intressant men jag kan fastna i den sortens tankar.

Den här romanen var nominerad till Sveriges Radios Romanpris och lyssna gärna till juryn diskussion: Lyssnarjuryn till Sverigens radios romanpris. Vann det priset gjorde ju som bekant Timme Noll (som var min favorit). Helt klart läsvärd är också Kafkapaviljongen - spännande tankelek och skickligt skrivarhantverk.