måndag 19 augusti 2013

halvbrodern på SVT ikväll!

2002 började min läsresa tillsammans med Lars Saabye Christensen när jag läste Halvbrodern, jag önskar att jag hade bloggat då för om jag nu minns rätt så var det en bok som jag tokälskade. Jag sträckläste en regnig sommarvecka och ville bara läsa mer Christensen, det blev Saabyes cirkus och Maskrosfamiljen som lästes och Beatles som köptes in. Den där Beatles har varit ett dåligt samvete i flera år, jag köpte den på norska och har börjat ett antal gånger. Får helt enkelt bara avsätta tid för jag vet att jag kommer att tycka mycket om, Hermia säger att den måste läsas och då är det en bok för mig!

Inför SVT:s seriestart av Halvbrodern idag (21.00) så kommer en repris av min text om Maskrosfamiljen:

"Nog är väl ytan djupast av allt, för det är där avgrunden börjar."

Som i ett grekiskt drama får vi följa "Lady-Boy" genom romanens tre delar: tid, plats och handling och för mig så var den här romanen en härlig läsupplevelse och en smått frustrerande utmaning. Så snart jag började tro att jag fått grepp om händelserna och deras förlopp så vrids berättelsen ännu ett varv. I de grekiska dramerna spelades kvinnorna av unga män och även i Lars Saabye Christensens roman Maskrosfamiljen är frågan om identitet och föklädnader ett viktigt tema. Vad är sant och vad  är falskt, vad är yta och vad är innehåll, desto mer jag läser desto mindre vet jag...

Det är Oslo och det är sextiotal, så långt kan jag vara säker. Det är våningen på tvärgatan till Karl-Johann och där finns tomrummet efter en far som begått självmord och en mor som försvunnit bort i psykisk sjukdom. Kvar är en faster som helst skulle velat vara i sin ugdoms Paris och den mycket ensamme lille pojkflickan i tidiga tonåren med oklar könstillhörighet. Han som är sin fars märkligaste patent, helt skamlös som han upprepade gånger får höra, eller helt enkelt närmast autistiskt oförmögen att tolka andra människors signaler och förutse människors reaktioner? Beskriver boken kanske en traumatiserad ung människa som först i teaterns grekiska drama får möjlighet att uttrycka sig? Jag vet faktiskt inte, måhända tolkningen är fri.

Det sägs i slutet av romanen att om man så bara en endaste gång roas av en tragedi så har den förvandlats till en komedi. Jag smålog ett antal gånger underläsningen, särskilt över beskrivningen av Lady-Boys totalt gränslösa uppträdande mot auktoriteter. Med den definitionen är det här en komedi men i mina ögon så är det en tragisk historia vi får läsa, vackert språk med tänkvärda meningar på nästan varje sida men djupt tragisk. Vemodig, sorgesam och gäckande.

- repris från 2011 -

idag börjar snacket - vi har solskenet i munnen!

Kina berättar: Solskenet i munnen är novellsamlingen som vi ska börja diskutera idag. Det ska bli så mysigt att träffa ett gött gäng bokbloggare som alla har anmält sig för att snacka noveller på nätet, det finns plats för fler! Vi börjar den här veckan med att samtala om titelnovellen Solskenet i munnen av Chan Ran och Su Tongs Lika vackra som änglar. Man deltar när man kan under veckan och precis så mycket som man själv vill. 

Facebookgruppen är öppen för fler medlemmar om man har lust att hänga på - ansök på studs!

- en novellvåg i bokbloggarhavet - 

söndag 18 augusti 2013

Thord Tamming - bronsskulptör


Thord Tamming bor och arbetar i Hålta och just nu kan man se hans verk på hemmaplan. Han ställer ut på Mimers Hus i Kungälv, vill man läsa om hans konstnärskap hittar jag boken Brons på boktipset. I friidrottstider passar det också bra att kika på hans fina bronsstaty vid Nya Ullevi:
VM i friidrott, 1995, Nya Ullevi

på tal om hedar...

Exmoorheden är miljön i sommarens följetong i SvD som nu är avslutad och Levande och döda i Winsford är en nesserroman som håller läsaren i ett nästan hypnotiskt grepp. Dimma, regn och blommande ljunghedar. Pubar, små byar och vindlande småvägar. Och mystiska händelser. Exmoorheden är också Belinda Bauers spelplats i deckarna Mörk Jord, Skuggsida och Ni älskar dem inte. Det vackra och samtidigt karga och ogästvänliga landskapet spelar stor roll för händelseutvecklingen i hennes spänningsromaner. Ser att det är en ny Bauer på gång, hon verkar ha lämnat Exmoor men säkert blir det sjukt spännande, Betraktaren kommer i september!

lördag 17 augusti 2013

emma - en vinnare!

Heja Emma! Idag klockan fyra börjar ännu en  höjdhoppsfinal med vårt hopp i startfältet. Många gånger har jag hejat på en av Göteborgs och Sveriges bästa friidrottstjejer och håller alla tummar som jag bara kan. Borde i solidaritet måla naglarna jag också, regnbågsfärgerna skickar ut ett budskap som ingen kan missa. Varje gång jag ser loggan för friidrotts-VM på TV så tycker jag mig skönja en regnbåge, bedrägliga är mina sinnesintryck och när loggan dessutom innefattar den ryska fixstjärnan som uttalar sig homofobt så kan jag bara höja på ögonbrynen. Är det 2013 i landet i öster? Medalj eller inte, Emma är en vinnare hur det än går i tävlingen!

sommarläsningssummering

39/47 är mitt facit.Här är den lilla sorgliga högen som blev bortvald...
De två understa tegelstenarna skulle jag verkligen velat läst i sommar.
Blev inte av, och nu börjar höststressen...
Högen med oläst har minskat betydligt och sommarens lästid är ett minne blott. Höstens recensionsböcker svämmar över min postlåda med början nästa vecka kommer ett gäng aktuella texter (Wolf Hall har jag tjuvstartat med), hög tid alltså för en liten sommarläsningssummering.

Jag har läst 39 böcker under min sommarsemester och många av dem har varit mycket bra. Ska man se några teman så är där ett helt gäng texter från Mellanöstern och Nordafrika och särskilt vill jag puffa för Kerets novellsamling Suddenly a Knock on the Door - absurt, roande och oroande i det korta formatet. Sedan har jag också läst en en hel hoper från Norrland och bäst av dem är Vägen mot Bålberget - en roman som skaver länge efter den blev utläst.

Sommarens höjdare blir ändå Janet Frames Ugglor gråter och Colum McCanns TransAtlantic med Ghana Must Go av Taiye Selasi som bubblare.

Vilka är din sommars höjdare?

torsdag 15 augusti 2013

Sigtuna festivalar i helgen!

Sigtuna Litteraturfestival har mottot läslust och eftertanke.
Två dagar fyllda med litteratur!


ordning och reda, eller?

Tror att jag ringde för att försöka lokalisera min telefon cirkus tre gånger igår. När jag nu fixat till min almanacka så fint så borde det bli ordning och reda på torpet. Kanske, eventuellt. Försöka duger. Ni missar väl inte den fina plugghästen som sticker upp ur kalendern? Supersött bokmärke som ska visa vägen. Här är jag!