Kristina Appelqvist är deckarförfattaren som tydligt placerar sina böcker i en avgränsad miljö och på en avgränsad geografisk plats. Smultron, bröllop och döden heter den alldeles nyutkomna. Nu har jag nyligen befunnit mig i den akademiska världen och känner Vallebygden väl så för mig är hennes mysiga snäll-pussel-deckare lite som comfortfood. Ni vet det där som man tar till när man vill vila och bara känna sig uppslukad i det trygga, en meny där smaker, konsistens och ingredienser är rejält hemtama.
Universitetet ligger i Skövde och där är Helena anställd på littvet, hon extraknäcker med att skriva tal till olika uppdragsgivare. När boken börjar så funderar hon på hur hon skall kunna dra sig ur ett av hennes uppdrag, kvinnan hon skriver åt envisas med att ändra i talen. Samtidigt så har några av Helenas studenter bestämt sig för att sätta upp Romeo och Julia som sommarteater. De efterlyser amatörskådespelare och snart är repetitionerna igång. Skaran som dyker upp har alla sina egna anledningar för att vara med men gemensamt har de att de är intresserade av Shakespeare. I Romeo och Julia är det en fejd mellan släkter som slutar i tragedi och utan att avslöja allt för mycket så finns det temat med också i den här deckarhistorien. För er som läst Appelqvist innan så vet ni att där också finns en nyfiken ung journalist, en grupp poliser och ett mord som måste klaras upp. I den här boken är det Roy Pedersen som hittas död och som av en händelse är han en känd expert på Shakespeare ... Helena i sin tur får nys om att det ska finnas ett oupptäckt manuskript av Romeo och Julia som Roy kanske var på spåren. Pusslet är uppackat och allt är riggat för att läggas på plats.
Om man vill ha en lättläst deckare i sommar tycker jag absolut man ska läsa Appelqvist men, se till att börja med den första delen Minns mig som en ängel fortsätt med Flickan framför muren och ta Smultron, bröllop och döden som efterrätt. Det här är en serie där delarna bygger på varandra.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar
Tack för att du lämnar en tanke om inlägget, det gör bloggen till en levande mötesplats!