onsdag 28 december 2016

tårar i havet - en roman om en katastrof nära oss

Ruta Septetys ungdomsroman Tårar i havet gör något så ovanlig som att berätta om det andra världskriget ur ett nytt perspektiv. Jag kan annars vara lite trött på krigsskildringar men här blir det på nytt intressant. Först av allt så skildrar den här boken för mig okända händelser, hur tyskar evakueras ut ur det område som den röda armén erövrar. Människor som bott i ostpreussen under många generationer flyr för att rädda sig från kommunismen, de vandrar genom landet för att komma med en av alla båtar som ska ta dem till Tyskland. Man får följa fyra olika ungdomar på deras flykt mot hamnstaden och de berättar sina historier i korta kapitel som varvas. Det är den unge tyske soldaten som hjärntvättats för att stå ut med att göra sin plikt, det är den unga sjuksköterskan, den hemlighetsfulle vackre kuriren och den gravida flickan som är alldeles ensam. Tillsammans med pojken och hans låtsasmorfar når de den stora lyxkryssaren som tömts på inredning för att kunna frakta flyktingar. Wilhelm Gustloff har kapacitet för 1500 passagerare, när den lämnar hamnen har den fler än 10 000 ombord och några sjömil utanför Polens kust blir den torpederad.

9000 omkomna strax utanför Sveriges kust, och det är i princip oomskrivet i våra historieböcker. Man läser om Titanic och vi minns förstås Estoniakatastrofen men Wilhelm Gustloff och dess passagerares öde har jag inte hört talas om förut. Sepetys har lagt ned tre års research för att få de historiska detaljerna så korrekta som möjligt och det märks att det är en händelse som författaren brinner för att skildra. Spännande, dramatiskt, sorgligt och samtidigt hoppfullt - det är de känslor som fyller mig efter att jag läst klart.

Ska jag skriva något negativt så här på den sista raderna så är det att hon kunde litat lite mer på läsarens förmåga, vi klarar lite längre kapitel och hon kunde skippat lite av förklarandet (ja, jag vet att det är en bok som vänder sig till ungdomar som kanske inta har samma förförståelse som en medelålders historielärare men jag gillar inte förklarade texter i en roman ...). 

2 kommentarer:

  1. Jag har läst kopiösa mängder om andra världskriget - från skoltiden under 70- och 80-talet till mängder av romaner och faktaböcker som vuxen. Men även om jag hört talas om den här katastrofen så är det bara något luddigt i bakhuvudet. Mina tre barn däremot, de har koll. Det förvånade mig lite (mycket!) för i övrigt verkar 90-talisterna inte alls ha läst lika mycket om andra världskriget som min egen generation - men när jag frågade om stora fartygskatastrofer i vår närhet så kunde alla tre nämna den här och antalet döda och anledningen till skeppsbrottet. Kanske har man valt att lyfta fram civilbefolkningens lidande på ett annat sätt i moderna historieböcker?

    SvaraRadera
    Svar
    1. Spännande reflektion, jag får kolla med högstadieböckerna när jag kommer till jobbet. Väldigt bra utveckling, läroplanen har ju fokus på hur historiska händelser påverkat påverkar människornas liv och en sån här händelse kan ju inte förbigås.

      Radera

Tack för att du lämnar en tanke om inlägget, det gör bloggen till en levande mötesplats!