det måste vara här - Maggie O'Farrell

Det måste vara här av Maggie O'Farrell är en sån där roman som man läser utan att kunna sluta och som lämnar ett tomrum när man läst klart. Det har tagit mig flera dagar av kraftsamlade för att sätta mig ned och skriva några rader om den, troligen för att prestationsångesten kommer farande när man läst något riktigt bra. Hur ska man liksom kunna göra den rättvisa?

Daniel är lingvisten som är en äkta Brooklynbo men som har hamnat på Irland. Med sig i ryggsäcken har han sin farfars aska som han fått i uppdrag att begrava bredvid farmoderns. På en liten grusväg stöter han på en stammande pojke och han förstår att pojken och pojkens mamma kan behöva hjälp. Så börjar kärlekshistorien mellan Daniel, som har en kraschad familj med två barn boende i San Fransico, och Claudette, som flytt stråkastarna i filmvärlden genom att iscensätta sin egen drunkning. Pö om pö får man lära känna de två huvudpersonerna och samtidigt som de växer fram så lär man också känna familjerna runt om Daniel och Claudette. Inget är självklart, inget är enkelt trots att Claudette har bestämt sig för att leva det enkla livet bakom 12 grindar, under skvallerpressens och offentlighetens radar.

Jag gillar formen. O'Farrell har tagit ut svängarna nu mer än i de böcker som jag tidigare läst, och man förflyttas både i tid och rum. Jag får läsa ur många olika personers perspektiv och det berikar den här historien, lite associerar jag till Kate Atkinsons sätt att skriva faktiskt. Lite kusiner skulle hennes senaste romaner kunna vara med Det måste vara här på så vis att de litar på sin läsare. De berättar i fragment som sakta med säkert pusslas samman till en komplex historia om en man och en kvinna som kanske valt att leva resten av sina liv tillsammans. Om de lyckas få till det.

Just mänskligheten i O'Farrells karaktärer gör att de blir synnerligen levande för mig. Jag känner för dem och bryr mig om dem. Samtidigt så skriver hon med glimten i ögat och Claudettes franska mamma är helt underbart framskriven, jag ser henne framför mig. Jag kliar också på mina eksem när jag läser om Nialls besvärliga ungdomstid och jag småler lite när den svenska regissören med det finska namnet intervjuas i Dalsland.

Jag har gillat Sommaren utan regn och Den hand som först höll min men med Det måste vara här så har Maggie O'Farrell skrivit sin bästa bok hittills!

25 april 2017 kommer hon till Stockholm, räkna med att ni kommer att få höra mycket om hennes böcker i samband med det.