ingen yogafantast

Jag har tillbringat en hel del tid med att yoga det senaste året.
Det är så lärorikt att bli mer medveten om kroppens möjligheter och begränsningar och yoga är fantastiskt bra för att träna på fokus och lugn. Stark och smidig blir man på köpet men ... jag kommer inte bli en yogafantast.
Ett eller ett par pass per vecka räcker gott för mig. 

nickelpojkarna - Colson Whitehead

Colson Whiteheads Den underjordiska järnvägen var en snackis för ett par år sedan och jag var inte helsåld på den fragmentariska berättarformen, nu var de dags att ge Nickelpojkarna en chans. Den handlar om anstalten Nickel, som var en plats där vanartiga pojkar skulle tuktas till lydnad under förespeglingen att den var en yrkesskola. En av pojkarna som hamnar där är Elwood som växer upp i Frenchtown, Florida med sin mormor. Han är strävsam och skötsam och siktar på att studera på college men inför sista året på highschool så placeras han på Nickel. Hans brott var att åka med i en bil och den händelsen förändrar hans liv i ett slag. Hans idealistiska sätt att se på världen fungerar dåligt på den grymma och extremt våldsamma anstalten och i det vita huset utsätts pojkarna för systematisk tortyr.

Whitehead har i sin roman gestaltat verkliga händelser som det finns rester av på det fält runt Nickels huvudbyggnad där man grävt fram fler än 80 skelett efter döda pojkar. Många skadade och lemlästade. Han har också intervjuat människor som uppfostrats där och det är en så förfärlig läsning att man mår fysiskt dåligt. Han förskönar eller förmildrar inget utan berättar sakligt vad de unga pojkarna utsätts för, hur rektor och skolnämnd ser genom fingrarna och hur en prydlig fasad döljer ett rent helvete. Att huset där bestraffningarna genomfördes kallas The White House är liksom symptomatiskt. Elwoods käraste ägodel är en LP-skiva med Martin Luther Kings tal, den lyssnar han på under sin uppväxt och han tror på att det är möjligt för honom att skapa sig en framtid. Den drömmen blev till intet. Den här romanen utspelar sig under 60-talet, nu har det gått mer än 50 år, USA har haft en färgad president och ändå känns mycket av det som Elwood utsätts för orimligt bekant. 

resten av livet - Jean-Paul Didierlaurent

Resten av livet av Jean-Paul Didierlaurent är en kort roman i typisk fransk feelgood stil. Manelle är en ung kvinna som arbetar i hemtjänsten och man får genom henne träffa de åldriga brukarna sm hon möter. Oftast så tycker hon mycket om att hjälpa de gamla och särskilt herr Dinsky ser hon fram emot att träffa. Han är mycket sjuk och hon har bestämt sig för att se till att hans sista tid blir så bra som det bara går. I en annan del av staden kör Ambroise runt i sin vita skåpbil. Han har ett yrke som hans far och många andra finner svårt att förhålla sig till. Han är kroppskonservator och kommer till den döde för att balsamera och klä den döde så att familjen kan få ta ett värdigt farväl. Han lever nära sin mormor och hon oroar sig för att hennes barnbarn är singel. 

Som så ofta i en romantisk komedi så mötas de två unga och det här är en charmig roman med den typiska franska mixen med udda karaktärer, okonventionella livsöden som utmanar traditionen och ett oväntat (gott) slut. Jag har hört kommentaren om Jean-Paul Didierlaurents romaner att de är som att läsa "Amelie från Montmartre" och tänker man den känslan så hamnar man rätt i sina förväntningar. En lättläst och lättsmält fransk pralin som jag varm rekommenderar! 

välj mig - Christina Lindström

Välj mig av Christina Lindström är en väldigt fin bok som passar mycket bra för mig att tipsa om för åk 6. Det handlar om Silje som skall börja nian, hon måste gå den där första dagen trots att hon vet att alla kommer att prata. Under sommaren har hennes pappa drunknat och Silje försöker förtvivlat att hantera att han är borta. Hon går till skolan, hon går ut med jakthundarna och hon blir allt mer irriterad på sin mamma och storebror. Medlemmarna i den lilla familjen hanterar sin sorg på så olika sätt och Silje känner sig mest av allt avtrubbad. Framtiden är avlägsen, Silje har fullt upp att klara av en dag i taget. Mia, som varit hennes bästis, hänger allt mer med danstjejerna, det känns som att Silje och Mia inte längre kommer att vara självklara. Så dyker Alvin upp.

Förälskelsen mellan Silje och Alvin är så fint skildrad och jag tycker mycket om att Lindström skriver om sorg i en familj på ett både humoristiskt och genuint sätt. Silje frågar sig om man ens får vara kär när ens pappa dött och de stora känslorna får lov att rymmas sida vid sida.

Det här är en mycket läsvärd bok för den yngre tonåringen och jag kommer att tipsa, inläsningen kom nyss ut och texten är fint inläst med en norrländsk dialekt. Den här boken utspelar sig i det västerbottniska inlandet och jakt, fiske och naturupplevelser är viktiga för familjen samtidigt som Silje drömmer om att ta sig ifrån det lilla samhället i norr. Om det finns någon genre som kallas tonårsbok så är det här ett lysande exempel på en modern tonårsbok. Jag kom också att tänka på Hanna Jedviks bok Sommarplåga när jag läste.

De två titlarna kommer jag absolut att ha med i min tipsarkasse nu i vår.

hovjuvelerarens barn - Gunnar Bolin

Hovjuvelerarens barn av Gunnar Bolin är en släktkrönika som på samma gång som den låter oss kika in i en stor släkts privata förehavanden också låter oss följa Europas historia under främst 1900-talet. Gunnar Bolin är den välkände journalisten som genom åren rapporterat om kultur och aktualiteter från den tysktalande världen och i den här biografin tar han avstamp i sin fars berättelse. Man får följa den knarrige åldrade Gerhard och hur Gunnar försöker att samla ihop de sista skärvorna av minnen från hans barndom och uppväxt i Wien. Relationen mellan fadern och sonen är inte helt enkel och Gunnar söker svar kring vad som format hans far till den där snåle, tröttsamme besserwissern. Samtidigt så gräver Bolin i sin farmors historia. Karin, hon som var dotter till hovjuvelerare Bolin och som växte upp i Moskva, gifte sig i Wien och som varje sommar längtade till familjens sommarnöje Småryd.

Det här är en sån där text som är svår att kategorisera, är det en roman, en biografi eller kanske ett reportage? Bolin själv kallar den berättelse och han redogör för de dokument främst i form av brev och intervjuer som han använt, samtidigt så har han samlat ihop en hel brokig släkts muntliga berättelser genom faktiskt ha levt i just den släkten, i just det sammanhanget. Utanför Båstad står släktens sommarvilla kvar och det var den som Gunnar Bolin fann en stor skatt av brev skrivna under nästan hela 1900-talet. Eftersom Bolin läser upp ljudboken själv så blir känslan för mig att jag hör ett ovanligt långt och mycket intressant radioreportage där personliga anekdoter samsas med stora politiska händelser, kultur och arkitektur med vardagsliv och livet med en allt mer dement far. Jag hade gärna läst mer om fler av hovjuvelerarens barn, nu är det Karin som vi får lära känna bäst. Det är naturligt då det är hon som är Bolins farmor men titeln förvillar lite.

Jag gillar den här sortens böcker, som utifrån en släkt eller en person får mig som läser att förstå mig på historien bättre. Lena Einhorns Geniet i Breslau är en bok som jag ofta tipsar om, Haren med bärnstensögon av Edmund de Waal en annan. Till dessa böckers höjder når inte Bolins bok om Hovjuvelerarens barn men den är helt klart mycket läsvärd, särskilt om man är intresserad av historia. 

snöstorm - Augustin Erba

Snöstorm av Augustin Erba är januaris läsning för Kulturkollo läser. 
Jag lånade min e-bok från biblioteket men i dagarna kommer den också som e-bok på Storytel och vi hoppas förstås att många vill vara med och samtala om den tillsammans med oss.

Romanen börjar på ett tåg på väg mot Stockholm, det snöar och snart förstår Tomas att det kan bli förseningar. Han beger sig till restaurangvagnen för att bunkra upp proviant och så möter han Livli . De har inte setts på mer än 20 år och den relation de en gång hade känns väldigt nära. Så får man då läsa om Tomas uppväxt och hans studier på Teknis, där han möter ett nytt slags liv och träffar Joakim och Livli.

Nu är Tomas 40 och hans liv är alldeles vanligt, han är gift med två barn och har ett stabilt arbete på SJ. Mötet med Livli påminner honom om ett annat liv och kanske är det dags att omvärdera allt?

Måndag den 13 januari börjar vår bokcirkel på nätet. Varmt välkomna att hänga med! 

snöjungfrun - Leena Lehtolainen

Snöjungfrun av Leena Lehtolainen blev nyårsdagens lyssning. Det är midvinter i Esbo, Finland och på polisstationen arbetar den nygifta Maria Kallio. Det är 90-tal och kulturen på stationen är mer än grabbig, Maria får arbeta i motvind. När det kommer en inbjudan om att föreläsa om självförsvar på ett kvinnokollektiv så tackar Maria ja. Kollektivet leds av en psykolog, Elina Rosberg, och det stora huset är absolut förbjuden terräng för alla män. På annandag jul, någon vecka senare så hittas Elina död. Hon ligger ihjälfrusen i skogen och Maria blir engagerad i utredningen. Är det någon av gästerna i kollektivet som bragt henne om livet, har hon begått självmord?

Det här var en ganska typisk nordisk deckare, vi möter en sympatisk kvinnlig polis och en lagom blandning av spänning och relationer. Jag kan absolut tänka mig att lyssna vidare på serien. 

2019 - ett mellanår

I år har jag läst 189 titlar från 31 olika länder och det får betraktas som ett mellanår. Den riktigt utmanande läsningen har fått vänta till bättre dagar men samtidigt så är det fint att konstatera att det finns en bok för varje sorts liv. Det som har känts trist är att jag skrivit många rutintexter här på bloggen om böckerna, det märks väldigt tydligt när jag fokuserar och tar mig i kragen att det ger både mig och läsarna mer utbyte. Hur som, året gick och resan till Sydafrika var en dröm som gick i uppfyllelse. Det stora beslutet var att flytta och allt det som det förde med sig var utmattande. Jag valde att lämna familjebostaden i stadsmiljö till en lugnare och mindre lägenhet närmare naturen. Det som jag inte riktigt hade förstått när jag köpte min nya bostad var hur nära, och hur utsatt för väderleken jag numer är. Hittills har jag upplevt spöregn, mulet, dimma, snöstorm, väldigt mycket stark vind och ett par tillfällen med sol. Soluppgång och solnedgång är mycket fina här i mitt nya och kanske, kanske kan jag få lite ro till att läsa mer och framförallt skriva mer under det här kommande året. Det ser jag fram emot.

listar 2019 - på Kulturkollo

Idag är det min tur att sammanfatta 2019 inne på Kulturkollo.
Kika dit!