Hur hittade de sina kvinnor, de som de valt att gestalta? Ida var en näsa som vill sticka sig in i centrum utifrån periferin. Hon framstod som stalker, en efterhängsen fästinglik människa som Sigrid blev nyfiken på. Märta Söderberg figurerade i många dokument kring Hjalmar Söderbergs liv och hon framställdes ofta mycket negativt. Det blev en drivkraft att försöka förstå henne bättre. Johan Kullberg tog del av hennes journal från Långbro och den var spännande läsning.
Deras berättelser båda är också tidstypiska, var och en på sitt sätt. De blev vuxna under slutet av 1800-talet och kvinnans ställning var i en brytningspunkt. I Märtas fall så gifte hon sig vid 27 års ålder och de fick snabbt 3 barn. Hon hade en rejäl summa pengar med sig i boet och Hjalmar Söderberg hade liten inkomst vilket gjorde att äktenskapet kanske kunde ses som ett resonemangsparti. Hon levde det traditionella kvinnolivet och familjen och privatlivet var mål och mening i hennes liv. Efter separationen från maken så fick hon det knapert och hade svårt med hälsan. Det finns mycket sällan Märtas egna ord att läsa, hennes berättelse finns i texter som är skrivna om henne.
Jämför man så med Ida Bäckman som inte gifte sig utan levde ett sorts ungkarlsliv så kan man se hur hon gjorde en klassresa från en hantverkarfamilj till studentexamen. Hon undervisade i Säffle och Åhus och hon bodde i lärarinnebostäder. Hon fortbildade sig till journalist och reste över världen i sitt arbete och trots professionella framgångar så är det inte för det hon blivit ihågkommen. Hon greps redan som student av Gustaf Fröding och hon hade en avståndsförälskelse i honom, en fix idé a la Madame Bovary. Det som finns att läsa från henne i egna texter och de självbiografiska texterna måste läsas med skeptisk syn, man kan se att hon skrev fram sig själv. Hon har också skrivit många reseskildringar som man kan läsa, det finns alltså många texter att försöka hitta henne i. Dessutom var hon en stor brevskrivare med charmiga och humoristiska brev.
Läs om Den umbärliga och Märta och Hjalmar Söderberg: En äktenskapskatastrof.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar
Tack för att du lämnar en tanke om inlägget, det gör bloggen till en levande mötesplats!