lojal - Delphine de Vigan

"Lojalitet. Det är våra vingar och bojor."

Lojal av Delphine de Vigan är en slags pendang till hennes mycket älskade No och jag. Båda böckerna beskriver och utforskar hur det kan vara att leva på samhällets skuggsida och hur goda människor, goda gärningar gör skillnad, för individerna och förhoppningsvis för samhällsklimatet i stort.

Det är höst i Paris och läraren Hélène är mentor för en klass 12-åringar. Hon brinner för sitt yrke och önskar så att alla hennes elever skall få en bra framtid. I klassen har hon två pojkar, Théo och Mathis, som något oväntat funnit varandra. Hon oroar sig mycket för Théo som aldrig kan följa med på utflykter, inte har lämnat in kontaktuppgifter till sin pappa och som emellanåt verkar helt frånvarande på lektionerna. Hemma i lägenheten går Mathis mamma Cécile och har långtråkigt, hennes liv som hemmafru har allt mer mist sin mening. När hon förstår vad som upptar hennes makes liv alla de där långa kvällarna när han sagt sig arbeta så känner hon att måttet är fullt, överfullt.

I korta koncentrerade kapitel får vi följa de fyra huvudpersonerna, vi får veta mer om Théos hemförhållanden. De som gör att han helst av allt vill komma bort, försvinna in i ruset som starksprit ger. Vi får veta mer om Mathis som känner sig orolig inför att växa upp, helst av allt skulle han önska att vara barn hela livet. Vi får veta mer om Hélènes uppväxt som präglat henne och som byggt hennes sociala patos och vi får följa livet med Cécile och maken William som blivit allt mer av ett fängelse.

Vi får följa människor som på olika sätt är lojala sina närstående, det osynliga band som knyter oss till varandra. De värderingar som formas i bandomen och som blir våra vingar och bojor gestaltas genom Vigans text och det är enkelt och osentimentalt skildrat. Känslorna är upp till läsaren att känna och det är så bra. Välskrivet och helt säkert en ny klassiker!

"Lojalitet. Det är de trampoliner där vår kraft tar avstamp och de sänkor där vi begraver våra drömmar. "

bidde det då?

Bidde det då?

Jag det kan man fråga sig. Mitt liv har likt den lilla farbrorn i sagan om mäster skräddare inte blivit någon rock, inte heller ett par byxor eller ens en liten tumme. Vid varje nytt löfte från mäster skräddaren drömmer han sig genast bort och gör planer. Som inte blir. Han öppnar dörren, fortsätter ut i livet och skakar av sig det faktum att det inte blev något av det lilla tyget. Han går vidare mot nya äventyr. Stilla och lugnt och målmedvetet. Jag är ju inte så tålmodig. Inte alls. Åtta månader har gått sedan den dagen som blev M sista och man kan bara känna sig tacksam att man i alla fall får möjlighet att fråga sig själv Bidde det då? Bilden av farbrorn i skidbacken gjorde att jag förflyttades till dagarna när M låg i sängen och följde alla vänner som åkte skidor. Han hade sparat tre veckors semester för att kunna åka på en lång skidresa, det blev aldrig. 

I Pija Lindenbaums version av Bidde det då  så är sagan finurligt illustrerad och där finns något för de allra minsta och också för  den vuxne som läser. Det är signumet av en riktigt härlig barnbok, jag gillar de synbart enkla bilderna och den osöta stilen och budskapet går fram. 

Bidde det då?

Inget.  

hur ska man fira det här?

2010 började jag skriva på den här bloggen och innehållet har varierat genom åren. Böcker och läsning har jag alltid återkommit till men ibland har jag fyllt på med pyssel, ibland med lärartankar och ganska ofta med resor och utflyktsmål. 6836 inlägg har det blivit hittills och snart har bloggen haft 1 000 000 (en miljon) sidvisningar. Visst är det värt att fira! Frågan är bara hur?

Har ni några förslag? 

bli en stjärnskrivare ...

Det är första advent och stjärnan och julgardinerna är uppsatta i arbetsrummet. Visst ska man tänka på annat än arbete en dag som denna men jag kom på att jag vill dela med mig av ett superenkelt och effektivt sätt att stimulera elevernas skrivande. Jag har kört liknande koncept ett antal gånger och jag kör stjärn-metaforen. Bli en fotbollsstjärna - bli en skrivstjärna. Jag kör alltså snabbskriv ensklit eller med grupper om 2 - 6 elever. Exemplen är från åk 3 och alla elever har tillåtit att deras texter får vara med här.  För de som känner min specialundervisning så vet ni att det är fullt av påsar, väskor och askar med olika innehåll i mitt rum. I min stjärnskrivarask så finns det olika innehåll beroende på nivå men där ligger alltid någon slags uppgift eller bild som man skriver till. Innan varje pass, som varar 25 minuter, så repeterar vi snabbt de skrivreglerna som man alltid ska kontrollera att man följt innan man signalerar att man är klar. Sedan drar eleven en uppgift, eller väljer en bild och snabbskriver. När man har skrivit minst 3 meningar så kontrollerar man först sig själv och sedan kollar jag om det blir en stjärna ... Så tar man ny uppgift och kör en runda till och en till. Många elever är det som har kommit igång med sitt skrivande på det här viset. Tänk att en så enkel uppgift kan göra skillnad - strålande!

24 goda gärningar - ännu en jul-lit

24 goda gärningar av Jenny Fagerlund är en av alla julböcker som kommit det här året, det verkar som att den brittiska traditionen med jul-lit etablerat sig rejält också i Sverige. Det här är väl en ganska typisk feelgood-bok, som så ofta i genren så är det en änka i huvudrollen. Här är det adventstid och den unga kvinnan Emma förlorade sin make för två år sedan, han omkom just på julafton och de stundande helgerna är jobbiga att tänka på. Hon har på något sätt överlevt de två senaste åren och den lilla inredningsbutiken som hon driver är på väg att gå i konkurs, hon är ensam stor del av dygnet och när hennes syster menar att hon skulle behöva en hobby. Då bestämmer sig Emma att hon skall göra minst en god gärning om dagen fram till jul, hon vill försöka göra andra glada även om hon själv inte känner någon vidare livslust. Hon hjälper människor i kvarteret och som ringar på vattnet så blir livet lite roligare och trevligare och all is well that ends well.

Lite sockersött för min del men när passar det bättre än i just den här genren ... Ni vet, man ser Love Actually för sjuttiofemte gången och det är ok. 24 goda gärningar  är en fin idé och varför inte köra sin egen julkalender med snälla handlingar?

I Friends snällkalender  kan den som behöver få tips - och samtidigt skänka en slant till arbete mot mobbing.

världslitteraturhuset invigt!

I "mina" hoods har det öppnat ett fantastiskt hus idag. På fyra våningar med bästa läge i Gamlestan så  står det grymt fina världslitteraturhuset. Äntligen är nu utgrävningen av gamla Lödöse klar och den nya blandstaden som byggs ovanpå kommer bli så väldigt fin. I det nya biblioteket finns det tidningar och fackböcker, barnböcker på alla Göteborgs språk och en fin utställning av fynden från den medeltida staden. Om man kikar lite förbi kvarteret på den översta bilden så skymtar skolan där jag arbetar, jag ser fram emot att gå till Berättarministeriet som ligger i bibliotekets lokaler med många klasser. Tänk att jag arbetar i en stadsdel där kulturen får ta plats!

#in coffee we trust

Nu är det äntligen dags för adventskalender! I år har jag en fin kaffekalender och jag ser mycket fram emot att dricka en kopp varje morgon, idag började det med ett brasilianskt. Runda pärlbönor med arom av kola och nötter får ett mellanbetyg från mig. 

välkommen till julbyn!

Det är sista vardagen innan första advent och jag har packat upp en julby tillsammans med mina yngsta elever. De stora a-ar och o-ar när de kommer in i det mörka rummet och får syn på fönsterbrädan också men främst är det de små eleverna i första klass som skall jobba med just den här skyltningen. Bokstaven för veckan är Ä och vi jobbade med ordbilderna är, här, där. Eftersom många av de yngsta behöver bygga ordförråd samtidigt som de lär sig att läsa och skriva så passade det väldigt bra att ta fram kartongen med julbyn. Köpt på loppis för en liten peng så passar den utmärkt såhär veckorna innan jul. Vad är det i kartongen? Jo, här är, där är, jag ser, vi ser ... Hus och tomtar och hundar och barn och julgranar och julklappar och ett hundspann med släde och tomtefar. Lektion ett packade vi upp och samtalade om alla delarna och lektion 2 skrev vi meningar med ett fotografi som extra stöd. Många av eleverna har svårt att få till läs- och skrivriktning och inkodningen av ljud är knepigt när man inte har vokalljuden klara ännu. Mycket lyckat. Arbetet kring julbyn ska gå vidare med arbete med bilder från Jul i Bullerbyn och Byn som glömde att det var jul. Kanske blir det lite Pippi firar jul också.

Det har inte blivit särskilt många lärarinlägg den här hösten, jag har helt enkelt inte haft energi för att vara särskilt påhittig alls. Det är synd för den kreativa delen av yrket är den som jag gillar mycket, jag är så funtad att jag trivs i någons slags problemlösningsfas där man får använda hela skallen, också kreativiteten. Observera och fundera över var eleverna befinner sig, finna på ett sätt att skapa engagemang och lust och så envist arbete med det som behöver tränas - det funkar väldigt ofta.

För "mina" elever är handalfabetet ett stort stöd. De ljudar både med munnen och handen.
Här skriver H HUS. 

bögtjejen - intressant om könsdysfori

Bögtjejen av Aleksa Lundberg är en intressant och uppriktig självbiografi som skildrar hur kan vara att växa upp i en kropp som man inte känner sig hemma i och hur det är att ta beslutet att byta könsidentitet från pojken Mattias till flickan Aleksa. Aleksa Lundberg läser själv sin bok och det gör berättelsen extra närgången. Texten kryper in i medvetandet och det är en så helt annorlunda erfarenhet som skildras, att vandra med Mattias/Aleksas skor är en spännande livsresa.

Aleksas mod gör att man önskar henne allt gott i livet och i framtiden. Vilken utmaning hon tagit sig an, så många fördomar som hon tvingats utmana och jag tänker att boken delvis kommit till för att unga människor som känner sig vilsna i sin könsidentitet skall kunna läsa om en vuxen kvinnas erfarenheter.

Tidigare har jag läst Ester Roxbergs Min pappa Ann-Christine som skildrar hur en dotter upplever sin fars process i att komma ut som kvinna och de båda böckerna skulle säkert passa att läsa tillsammans. De är båda välskrivna och gripande böcker som har två olika ingångar till ämnet könsdysfori.