Läslust i en digital tid - tips och inspiration för lärare & skolbibliotekarier av Hülya Basaran & Tobias Gard är en lättläst och intressant handbok för alla som arbetar med barn/ungdom och läsning.
Jag har följt både Hülya och Tobias under en ganska lång tid i sociala medier. Det började med att jag har en god vän som arbetade på Kronan i Trollhättan, hon tipsade mig om det spännande utvecklingsarbetet som Tobias hade startat upp i deras bibliotek. Hülyas arbete med nyanlända elever var en av de första lärareloggar som jag började följa och när deras bok nu kommer så var den ett självklar läsning.
För att bli en god och kompetent läsare där man kan läsa med flyt och förståelse så behöver man i sitt liv läsa enorma mängder text i olika genrer, Ingvar Lundberg pratar om 5 000 timmar. Det innebär 1 timme om dagen, sju dagar i vecka i fjorton år. Som alla förstår så räcker inte läsning på grundskolans undervisningstid till och det är absolut nödvändigt att skolan tillsammans med kamrater och hemmet bidrar till att skapa sug och intresse för läsning också på fritiden.
Basaran och Gard lyfter i den här boken fram hur elevernas vardag i den digitala tiden vi nu lever i kan möta det traditionella bokläsandet. De påminner oss om att eleverna numer inte längre är konsumenter av text utan på många vis vistas i digitala miljöer där de själva interagerar och producerar text - de har blivit prosumenter. Intresse för läsning och en aktiv läsning på fritiden kan uppmuntras av att skolbibliotek och skolans undervisning närmar sig elevernas digitala vardag. I de olika kapitlen beskriver de hur de arbetar med influnecers som läsande förebilder , läsning och skrivande i olika spelplattformar, digitala bokcirklar, spelifierad läsning och många andra aktiviteter för att skapa lust och intresse. Ett avsnitt handlar om att skriva fan-fiction, ett annat om bloggar och vloggar och självklart finns där exempel på hur man kan arbeta med bilder och film ihop med texter. Inte bara då att konsumera utan också att producera själv. Då jag arbetar i ett område där språkutvecklande undervisning är centralt och ständigt i fokus så uppskattar jag särskilt de delar som handlar om hur läsning i olika sammanhang kan bidra till ett starkare och mer nyanserat språk.
Det är riktigt roligt att läsa den här boken eftersom den ligger nära min egen filosofi kring läsande och läslust. Ibland saknar jag det IT-baserade arbetsätt som jag lämnade när jag lämnade klasslärarrollen. Jag själv har hållit på med filmskapande, bokbloggande och enkla poddar med elever under många år och jag vet att det fungerar som en hävstång för både läsutveckling och skrivutveckling. Den här boken passar ju perfekt i dessa tider då vi diskuterar distansundervisning och hur man kan använda de digitala plattformarna till undervisning med kvalitet. De presenterar undervisning som har tydliga instruktioner och meningsfulla syften, som kombinerar lärande och lust och som kan bidra till att våra skolbarn/ungdomar blir läsande individer.
Ibland behöver man som lärare en puff och en påminnelse om det som är viktigt i de ämnen som man undervisar i. Det här är en sådan bok och jag rekommenderar alla som arbetar med barn och unga och läsning att läsa den.
Jag har följt både Hülya och Tobias under en ganska lång tid i sociala medier. Det började med att jag har en god vän som arbetade på Kronan i Trollhättan, hon tipsade mig om det spännande utvecklingsarbetet som Tobias hade startat upp i deras bibliotek. Hülyas arbete med nyanlända elever var en av de första lärareloggar som jag började följa och när deras bok nu kommer så var den ett självklar läsning.
För att bli en god och kompetent läsare där man kan läsa med flyt och förståelse så behöver man i sitt liv läsa enorma mängder text i olika genrer, Ingvar Lundberg pratar om 5 000 timmar. Det innebär 1 timme om dagen, sju dagar i vecka i fjorton år. Som alla förstår så räcker inte läsning på grundskolans undervisningstid till och det är absolut nödvändigt att skolan tillsammans med kamrater och hemmet bidrar till att skapa sug och intresse för läsning också på fritiden.
Basaran och Gard lyfter i den här boken fram hur elevernas vardag i den digitala tiden vi nu lever i kan möta det traditionella bokläsandet. De påminner oss om att eleverna numer inte längre är konsumenter av text utan på många vis vistas i digitala miljöer där de själva interagerar och producerar text - de har blivit prosumenter. Intresse för läsning och en aktiv läsning på fritiden kan uppmuntras av att skolbibliotek och skolans undervisning närmar sig elevernas digitala vardag. I de olika kapitlen beskriver de hur de arbetar med influnecers som läsande förebilder , läsning och skrivande i olika spelplattformar, digitala bokcirklar, spelifierad läsning och många andra aktiviteter för att skapa lust och intresse. Ett avsnitt handlar om att skriva fan-fiction, ett annat om bloggar och vloggar och självklart finns där exempel på hur man kan arbeta med bilder och film ihop med texter. Inte bara då att konsumera utan också att producera själv. Då jag arbetar i ett område där språkutvecklande undervisning är centralt och ständigt i fokus så uppskattar jag särskilt de delar som handlar om hur läsning i olika sammanhang kan bidra till ett starkare och mer nyanserat språk.
Det är riktigt roligt att läsa den här boken eftersom den ligger nära min egen filosofi kring läsande och läslust. Ibland saknar jag det IT-baserade arbetsätt som jag lämnade när jag lämnade klasslärarrollen. Jag själv har hållit på med filmskapande, bokbloggande och enkla poddar med elever under många år och jag vet att det fungerar som en hävstång för både läsutveckling och skrivutveckling. Den här boken passar ju perfekt i dessa tider då vi diskuterar distansundervisning och hur man kan använda de digitala plattformarna till undervisning med kvalitet. De presenterar undervisning som har tydliga instruktioner och meningsfulla syften, som kombinerar lärande och lust och som kan bidra till att våra skolbarn/ungdomar blir läsande individer.
Ibland behöver man som lärare en puff och en påminnelse om det som är viktigt i de ämnen som man undervisar i. Det här är en sådan bok och jag rekommenderar alla som arbetar med barn och unga och läsning att läsa den.
Intressant, jag undrar om det har en liknande effekt med ljudböcker.. jag konsumerar ljudböcker dagligen.
SvaraRaderaOm du tänker på att man behöver 5000 timmar för att bli en kompetent läsare så tänker jag att ljudböcker och upplästa texter säkert kan bidra med många saker som ordförråd, meningsbyggnad, att bekanta sig med texttyper osv men de 5000 timmarna läsning av text med ögonen behövs nog också. Ännu är det lite beforskat men man läser på olika vis. Ljudböcker kan ju absolut bidra med läslusten dock!
Radera