Hur många läser noveller, hand upp. Undertecknad gör det ytterst sällan, och efter att ha surfat lite i ämnet har jag förstått att det i Sverige i huvudsak är de veckotidningar som farmor läste som ger ut noveller av okända skribenter. Att Allers, Hemmets Veckotidning, Allas, Året Runt och Hemmets Journal ens fortfarande existerar gör mig glad - att de dessutom är kulturbärare gör mig ännu gladare. Vilka som ger ut noveller av kända författare vet jag inte, troligen görs det direkt i bokform, vilket i så fall är trist. Morgontidningar skulle med fördel kunna göra det som en del av sin söndagsläsning och magasin som Filter, som i och för sig redan drar ett tillräckligt tungt lass för att publicera längre texter, skulle också kunna slänga med lite skönlitteratur kan man tycka. Om inte annat skulle det förläna tidningarna en cool femtiotalstouch att inkludera en snyggt layoutad novell - som Svenska Dagbladets Under Strecket, fast skönlitterär. Snart har jag eldat upp mig tillräckligt för att skriva en insändare i ämnet. Eller ett mail direkt till Peter Hjörne, det var längesedan vi hördes av och det vore synd om jag satt med lösningen på tidningsdöden och inte berättade för någon i ledande ställning.
Tillbaka till 20 Under 40. Jag kommer inte ihåg alla 20 novellerna, men de jag minns som bra var Adichies om en ung kvinnas förhållande med en gift man och Lis om en ung kinesiskas ensamma liv, samt ZZ Packers och Karen Russels sydstatsskildringar. Det mesta var mycket läsvärt, men jag lovade ju att sänka två av kändisarna och den matematiskt begåvade inser att dessa två är Nicole Krauss och Jonathan Saffran Foer. För att börja med Foer så är det enda förlåtande med hans ansträngda formexperiment att det är bokens kortaste bidrag. Krauss skriver egentligen bra, men är det bara jag som är fruktansvärt trött på amerikanska författare som skriver om de universitets- och konstnärsmiljöer de själva verkar i. Skaffa er ett liv höll jag på att skriva, men snarare: sluta skriva om det då det utspelar sig i en säkerligen intellektuellt stimulerande men för historieberättande vansinnigt trist miljö.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar
Tack för att du lämnar en tanke om inlägget, det gör bloggen till en levande mötesplats!