söndag 24 november 2013

the Lowland - Jhumpa Lahiri

I sankmarken mellan de två dammarna står ägretthägern med sina fantastiska fjädrar, vattenhyacainter täcker vattenytan och två pojkar rundar alltsamman på väg till fotbollsplanen. Det är kort efter Indiens självständighetsförklaring, platsen är Calcutta och bröderna bor i den bengaliska södra delen av staden. Den här bilden av de två dammarna som delar samma flöde, ibland är stillastående, grumliga eller uttorkade för att sedan fyllas på igen finns med genom hela romanen. Subhash är den äldste pojken och den försiktige av de två och hans framtid och hans drömmar hamnar långt från de stagnerade dammarna, vid oceanen och i marinekologi. Udayan däremot vill förändra världen på hemmaplan och utan att avslöja för mycket av handlingen så är det hans politiska aktiviteter som för alltid förändrar de båda brödernas liv.

Precis som i Lahiris noveller så är det här en text som handlar om att höra till, känna sig hemma och samtidigt befinna sig i exil. Påtvingad tillhörighet och påtvingad eller självvald exil, kan man egentligen välja bort sin kultur, sin familj? Subhash lever nästa hela sitt vuxna liv i skuggan av sin brors livsval och det spelar ingen roll att han flyttat flera kontinenter från sin barndoms sankmark, han klafsar omkring i den, dras ned i gyttjan; tyst och lojalt trampar han vidare. Tystnaden är ett annat tema i den här boken som är särskilt plågsamt att följa. Hemlighetsmakeriet och oförmågan att kommunicera med varandra påverkar familjen i flera generationer och måhända behöver hela sankmarken dräneras, bebyggas med nytt för att de äntligen ska kunna känna sig fria?

Jhumpa Lahiris roman The Lowland är uppdelad i olika segment och de skulle utan problem kunna läsas som noveller, särskilt den två första delarna är otroligt vackert skrivna texter som jag verkligen unnar alla att läsa. Det förvånar mig inte alls att den här boken var nominerad för Man Booker i år, hoppas nu bara att den här romanen kommer på svenska också så att många, många kan läsa och njuta. Fram till dess så bjuder jag ett smakprov:


PS. Jag tycker att den här boken passar utmärkt in i Lyrans jordenruntresa som just nu befinner sig i Asien så det här blir ett litet olydigt extrastopp i Indien.

2 kommentarer:

  1. Jättesugen på den här, Lahiri är så bra!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Verkligen, novellerna är oslagbara!

      Radera

Tack för att du lämnar en tanke om inlägget, det gör bloggen till en levande mötesplats!