tisdag 1 augusti 2017

fyra dagar i Kabul - första boken om Amanda Lund

Fyra dagar i Kabul  är en spänningsroman som landar mycket bra rakt ned i samtiden. På nyheterna hör jag om hur en självmordsbombare attackerat en ambassad i Kabul, i Stockholm firas pridevecka och rapporter om hatbrott mot homosexuella är åter aktuella. I Anna Tells spänningsroman kastas vi rakt in i en militär operation i Afghanistan, Amanda Lund är på plats i landet för att vara med och utbilda den afghanska säkerhetspolisen och trots att det inte riktigt är hennes uppgift så deltar hon i fält. Med blodet rinnande från sin skadade kollega så får hon ett samtal från Sverige, två diplomater har blivit kidnappade från ambassaden i Kabul och hennes erfarenhet som förhandlare behövs akut.

Så börjar den här actionfylld texten och snart så får jag som läser följa arbetet på ambassaden i Kabul och polisarbetet på hemmaplan som leds av Bill Ekman. Tillsammans arbetar de intensivt för att hitta och befria de kidnappade och spåren leder snart till ambassaden i Kabul, vad har hänt egentligen och varför? Samtidigt har de båda två ett minst sagt trassligt privatliv som de måste sätta på paus under de fyra dagar som det tar att lösa uppdraget.

Det här är en lättläst och spännande historia som har sin styrka i sin trovärdighet. Jag som läser inser att det här är skrivet av någon som känner väl till hur både polisarbete och diplomati går till. De operativa delarna i Afghanistan är fulla med detaljer som gör att jag tror på berättelsen. Lite tänker jag på Christian Unges spänningsromaner med biståndsarbetande läkare i huvudrollerna, man märker att här är det någon har koll som berättar. Det ger tyngd åt berättelserna. Det som mer förenar de båda författarnas debuter (hans debut heter Turkanarapporten) är att kapitlen är korta och att man byter berättare och plats ofta. Det gör texterna lite för hoppiga för min smak och jag hade gärna stannat lite längre på varje plats. Samtidigt så är det ju ett grepp att öka tempot i texten och jag kan helt förstå varför Tell valt att göra så. En kidnappning är den sortens brott där tiden är så viktig, där man måste jobba med många spår, på flera platser och tankar samtidigt. Litegrann känns det också som att Tell velat berätta om en plats och ett arbete som är vardag för ganska många svenskar, vi glömmer ibland bort att Sveriges polisiära närvaro i Afghanistan är en verklighet. Vi har också många unga män från landet som har sökt sig till Sverige för att undvika kriget och med romaner som denna så blir bilden av förhållandena i landet lite tydligare. Gilla på det!

Med tanke på deras yrkesroller, deras samarbete och det som vi får veta om deras privatliv så är det säkert så att det kommer fler böcker i den här serien. Det blir spännande att följa både dem och Anna Tells författarskap framöver. 

2 kommentarer:

Tack för att du lämnar en tanke om inlägget, det gör bloggen till en levande mötesplats!