Hurdan är man som ännu en gång ger sig ut ensam på en gruppresa där alla reser i par och den sociala samvaron kräver så mycket så att jag blir helt utmattad? Jo, till Indien har jag alltid längtat och jag kan inte åka själv, det skulle kännas för otryggt. Då återstår att resa med andra och efter två långresor så är det verkligen så att det man får med sig på en rundresa med guide är en bonus. Det är välorganiserat, man blir presenterad landets höjdpunkter och man får geografi, historia, samhälle, politik, ekonomi, kultur och mycket mer med sig än bara resan. Det tilltalar den där läraren i mig. Jag har upplevt och lärt osannolikt mycket på några dagar. Eftersom jag egentligen helst vill dokumentera mina resor här på bloggen så kommer jag att lägga upp några minnesbilder och några korta texter här efter hand. Jag vet att många av er redan har sett en del av min resa på Instagram så jag ska försöka välja systemkamerabilder här som inte visats tidigare. Och alla ni som är urtrötta på Indien så är det bara att scrolla :-)
Vi ankom New Delhi och första templet på resan var sikhiskt och de praktiserade Guru Ka Langar. Mat till mer än 20 000 människor tillagas varje dag av volontärer och människor från alla religioner är välkomna att äta tillsammans.
Utanför varje restaurang och sevärdhet håller gatufolket till. De säljer souvenirer eller trollar eller visar sin kobra. För 100 rupier (15 sek) kan man köpa 10 glittrande pennor, rökelse eller 10 små askar. Halsband, böcker och armband. Allt är till salu och försäljarna ofta påstridiga. Fattigdomen slår emot en.
 |
| Med cykelriksha genom Old Delhi. Basarer fulla av varor och ett elnät som skulle behövas organiseras. |
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar
Tack för att du lämnar en tanke om inlägget, det gör bloggen till en levande mötesplats!