Kylan är bister och nordanvinden gör att det faktiskt är skönast att vara inne, på min korta promenad mot havet står vassruggarna givakt. Stolta, rakryggade och täckta av frost sticker vipporna upp ur det gula vissna lövverket, de är många men ändå självständiga. Så vackert starka i sin ensamhet.
lördag 19 februari 2011
solitud
Kylan är bister och nordanvinden gör att det faktiskt är skönast att vara inne, på min korta promenad mot havet står vassruggarna givakt. Stolta, rakryggade och täckta av frost sticker vipporna upp ur det gula vissna lövverket, de är många men ändå självständiga. Så vackert starka i sin ensamhet.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar
Tack för att du lämnar en tanke om inlägget, det gör bloggen till en levande mötesplats!