makalös - Jia Pingwa

Makalös av Jia Pingwa är en roman som skildrar ett fasansfullt kvinnoöde, ett öde som tydligen inte är ovanligt i Kina. Det att bli såld till en man som inte hittat någon fru. I början av boken så möter vi Fjäril, hon sitter i isolering i en enkel grotta någonstans på den kinesiska landsbygden. Hon är fången i en liten by där underskottet på kvinnor löses genom att anlita en förmedlare som köper en kvinna och leverera henne. Fjäril är först helt apatisk och så nedstämd över sin situation att hon mest dåsar och ristar in varje dag som passerar på grottans vägg. Sakta vänjer hon sig vid vardagen, den är mycket olik den som hon själv varit van vid i staden. Hennes make Hei Liang behandlar henne så gott han förmår. Han köper henne vetebröd och han försöker få henne att acceptera sin lott, hans far och farfar är också del av familjen och de sätter sitt hopp till Fjäril. Hon måste producera en arvinge.

När Fjäril så blir gravid så får hon en allt större frihet, hon lär känna andra i byn och hon besöker sin mans lilla affär. Kan hon kanske få en plats och ett sammanhang i den lilla byn som hon inte hade i storstan?

Någonstans så skymmer alla kroppsvätskorna, grovt språk och tal om skit, piss och våld den här intressanta romanens budskap. Jag är lite äckelmagad och jag förstår att det är viktig gestaltning av  livet på landsbygden där människornas basbehov är  det primära men det är nästan så att jag slutar läsa. Samma erfarenhet slog mig när jag läste Mo Yan, och det är synd att jag reagerar så eftersom jag egentligen är djupt fascinerad av både Fjärils öde, handlingen och beskrivningarna av naturen och de sociala strukturerna i den lilla byn. Trots att romanen utspelar sig långt borta så känns den kusligt nära, man kan känna igen avfolkningsbygdens dilemman där varje rykte om sätt att tjäna pengar skapar nytt hopp. Jag tyckte också mycket om hur de olika grannarna i byn skildras, med några få ord gör Pingwa dem till levande människor.

I Jia Pingwas efterord beskriver han hur romanen är baserad på en sann historia, som han fått den berättad av en gammal vän. Han berättar hur det här var en text som pockade på att skrivas och de diktrader han kom att tänka på när han skrivit klart var:

"Fåglar som söker kärlek kvittar till varandra /
För att väldoft skall spridas måste trädet gå i blom."

Så vackra ord som bara de gjorde hela läsningen värd. Tack Anna Gustafsson Chen som med sitt idoga arbete med att översätta kinesisk litteratur gör det möjligt för mig att läsa texter som utmanar och förför mig. Nu ska jag ta mig an Lyckan.