April har kommit och fokus ligger nu i Göteborg Läser på Sophie Elkans liv och författarskap. I novellsamlingen Från östan och västan (1908) hittar jag en novell där Sophie beskriver sin barndom. Den lättsamma och självironiska texten heter Också en debut och i förordet till novellsamlingen, skrivet av Ying Toijer-Nilsson, kan jag läsa att den först publicerades i antologin När vi började,(Sveriges författarförbund, 1902).
"Mitt århundrade var inte barnets århundrade. Vetgiriga barn kallades på min tid frågvisa och näsvisa och fick i skolan noll, som var liktydigt med mycket dåligt, till terminsbetyg i uppförande. Det fick jag."Sophie Elkan upptäckte snart att hon hade en talang som gav henne respekt på skolgården, hon kunder recitera vers.
"Det klingade och sjöng inom mig, då jag hörde de vackra rimmen och den eggande, smekande rytmen."Hon beslöt sig för att börja skriva egen vers och efter att ha läst Fru Lenngren och beskriver hon mycket underhållande hur hon författar en vers på rim, den skulle som alla fina poem innehålla det sköna, det sanna, det goda. Resultatet Oväderssång skickar hon i all hemlighet till tidningen Linnea.
"Under den tid jag väntade på denna sällsynta ära och utmärkelse, som jag skulle bereda mina föräldrar, hade dessa endast bekymmer och skam av mig."Så småningom kommer refusen, som säger att ett poem med titeln Oväderssång inte passar i vårnumret. Kanske finns det plats i hösten nummer?
Något poem såg Sophie Elkan inte tryckt i Linnea den hösten, men hösten 1899 debuterade hon med novellsamlingen Dur och Moll.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar
Tack för att du lämnar en tanke om inlägget, det gör bloggen till en levande mötesplats!