måndag 30 juni 2014

på tal om Frankrike ikväll


Gästbloggar'n har laddat upp inför sommaren. 
Mina franska böcker hittar jag allt som oftast på det fina lilla förlaget Sekwa. De är mästare på både fransk feelgood och sorgesam feelbad. Några av de författare som jag kan rekommendera är Delphine de Vigan, Muriel Barbery och Grégoire Delacourt. Bjuder en repris av en text om en bokhandel där Proust är självskriven på hyllorna:
Omslag och titel på den här Sekwaromanen gör så att man spinner loss. Vilken dröm det vore att driva en drömbokhandel med goda böcker, god fika och en antikvariatsdel och i romanen möter vi två udda själar som gör verklighet av sin dröm. De startar en helt fristående bokhandel med bara bra romaner, i Paris förstås, och det dröjer inte länge förrän de blir misstänkliggjorda. Vad är de för människor som ska bestämma över vad som är god litteratur? Hur ska de klara sig om de inte säljer topplistepocket utan satsar på klassiker och enstaka utvalda nyheter? Utmärkt, visar det sig och succén bäddar för avundsjuka.

Ivan och Francescas koncept är att låta 8 olika skribenter ingå i en hemlig jurygrupp som var och en oberoende av de andra rekommenderar vilka titlar som platsar. När sedan den framgångrika boklådan trakasseras i media och på nätet, jurymedlemmar skadas oförklarligt och drömmen mer liknar en mardröm blir det tvunget att koppla in polisen. Kommissarien är av den läsande sorten och allteftersom nystas berättelsen om Drömbokhandeln upp för oss läsare.

Laurence Cossé har skrivit en roman som är en veritabel fest för alla bibliofiler, den utspelar sig i en drömmiljö och litteraturreferenserna haglar, tyvärr går en hel del mig förbi eftersom jag är dåligt beläst i fransk litteraturkanon men det är av underordnad betydelse. Läsning, läsupplevelser och samtal om böcker fyller den här boken tillsammans med en kriminalhistoria där det visar sig att alla kanske inte är precis den som de först verkar. Några invändningar har jag, totalt betuttad av drömmen om en drömbokhandel så kan jag ändå tycka att just den här romanen ibland blir lite babblig och jag förstår mig inte riktigt på huvudpersonerna. De fyller båda sitt liv med god litteratur, läser flera hundra titlar om året och är ändå handfallna när de ska hantera livet. Böckerna är världen och världen är böckerna. Kriminalhistorien känns också lite smått påklistrat konstlad, jag gillade det lättsamma anslaget i boken men hybriden diskussion om den goda litteraturens nödvändighet och deckare kändes sådär.

Spelar ingen roll, det är oemotståndligt, kvickt och fransk charm i en snygg förpackning, trots mina små anmärkningar så är det här en bok för alla som älskar böcker och läsning. Särskilt då förstås för alla oss som när drömmen om en liten kvalitetsboklåda med namnet Au Bon Roman - välkommen till den goda romanen!

- repris från april 2012 -

2 kommentarer:

  1. Det finns mycket spännande från Sewka. Har ju fortfarande Ryskt bläck oläst så jag får väl börja med den :)

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tycker jag, sedan finns det många fina att upptäcka.

      Radera

Tack för att du lämnar en tanke om inlägget, det gör bloggen till en levande mötesplats!