tom, lille tom

Den franska feel-gooden har liksom alltid ett större stråk av svärta än den engelska, för att inte tala om den amerikanska. Det är intressant att det liksom växer fram genrer inom genren beroende på språkområde. Kanske är det så att bara att vissa böcker översätts och att det snedvrider min lilla ovetenskapliga undersökning en smula. Kanske är det helt enkelt så att Johanna & Co på Sekwa har en förkärlek för feelgod med svärta? Hur som, tom, lille tom passar mycket bra in i förlagets profil. Fransk lite småfilosoferande feel-good med varm medmänsklighet, udda existenser och en berättelse med en sorgsen och vemodig klangbotten. Tänk Mirakelverkstaden, tänk  Författaren i familjen eller Fiskar ändrar riktning i kallt vatten. Typ så, så har man ringat in vad det här är för en sorts bok. 

Härlig, sorglig. Korta kapitel som skissar upp scener av Tom och hans mycket unga mamma Jess. Deras liv i husvagnen, hur Tom ger sig ut på cykel på matraider i grannskapets trädgårdar och hur han en dag finner en gammal kvinna liggande bland kålhuvudena. Kvällsbesöken i grannarnas trädgård, man kan se TV genom fönstret och där man nästan låtsas att man har en familj.Trädgårdar och odling, behovet av att vårda och ta hand om och att utvecklas till en självständig och stark person. En person som gör egna val. Smart underhållning!

Bara en invändning. Den här boken handlar om en rådig och uppfinningsrik elvaåring, varför har man en femåring med för stora gummistövlar på omslaget? Det var förvirrande i min skalle långt in i boken. Tips till pocketupplagan alltså. Byt kille!