Årets konstutställning på Bohusläns museum är Carl Wilhelmson, passande eftersom han hade sitt sommarviste i Fiskebäckskil. Jag mötte en nationalromantiker med många motiv som tangerar folklivsforskning. Han målade människor i realistiska vardags och helgdagstablåer och detaljerna och äktheten i dem verkar vara mycket viktiga. Utställningen visar också fotografier som Wilhelmson haft som stöd för minnet där i sin ateljé. Den sortens, sena artonhundratals, bilder kändes statiska och intresserade mig inte så mycket men när han börjar att experimentera med ljus, form och färg då finns där något som tilltalar mig. Flickan på "Sommar i skären" från 1915 fullkomligt strålade mot mig där den hängde på väggen. Spännande var att se hur en konstnär utvecklas under 40 verksamma år och det är väl ingen slump att jag uppskattade de moderna verken mer...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar
Tack för att du lämnar en tanke om inlägget, det gör bloggen till en levande mötesplats!