Du ska inte ha begär till din medmänniskas hus, inte heller hans hustru eller tjänare eller något annat som tillhör honom - så lyder det tionde budet. Laus, singel, snart 40, framgångsrik arkitekt i Köpenhamn med hela världen som arbetsfält har en gnagande känsla att det finns ett annat liv för honom. När hans far dör, efter ett ensamt och sjukt liv, och ska begravas i den lilla kuststaden träffar Laus Stig som är präst i församlingen. Stig som är i 60 årsåldern leder vägen till sin kontrabasspelande, betydligt yngre hustru Alma och hon blir snart jorden som Laus liv snurrar runt. Deras lilla familj med dottern Emilie står för den värme, trygghet och kärlek som Laus letat efter hela sitt liv.
Jette A. Kaarsböl har skrivit en roman om hur livet plötsligt känns tomt och behöver fyllas med äkta relationer. Det ytliga livet i storstaden ersätts med ett stilla skapande i ett sunkigt landsortshotell och genom samtalen med människorna i byn, särskilt då prästen Stig som allmer tar rollen av far, förändras Laus. Extra svårt blir då sveket när Laus inte längre kan dölja sina känslor och han ställs inför det svåra valet mellan kärlek eller vänskap.
Att läsa denhär romanen var som att se en härlig dansk tv serie eller film med trovärdiga personportätt, relationer som man kan identifiera sig i och ett moraliskt dilemma. Lite Susanne Bier sådär, helt klart läsvärt!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar
Tack för att du lämnar en tanke om inlägget, det gör bloggen till en levande mötesplats!