"Och livet som dittills helt självklart hade varit lyckligt, gick sin gilla gång, lika självklart olyckligt."
Det konstaterar Elisa där hon står i fönstret på andra våningen i det välstädade lilla huset i utkanten av Liége och känner hela sin värld förändrars i grunden. Allt hon någonsin velat är att vara Gilles kvinna, hon vill sköta om hans hus och hans barn, hon vill odla grönsakerna till hans soppa och hon vill älska hans kropp. När så Gilles blir handlöst förälskad i hennes unga syster Victorine finns inte längre självklarheten i kärleken kvar. Elisa fortsätter att vara hans trogna fru men hans kvinna är hon inte längre och det förtär henne.
Jag får påminna mig igen och igen att det här är en text skriven för mer än 70 år sedan. Den känns så modern i sitt språk, frispråkig kring kvinnlig sexualitet och hur längtan efter att bli bekräftad, att bli lycklig utplånar Elisas eget jag. Det är också en roman skriven i en spännande form närmast som ett kammarspel. Tre personer, ett hus och kärlek som slutar i förskräckelse i korta kapitel som scener. I eftertexten nämns Fröken Julie och visst finns där likheter, det är nästan så att jag får leta fram Strindberg och läsa igen.
Den här romanen har jag fått av snälla Lyran och på hennes blogg kan man läsa en härligt välskriven text med många kloka reflektioner kring boken. Läs gärna den och läs gärna Gilles kvinna av Madeleine Bourdouxhe!
Jätteroligt att du gillade den här finfina romanen :-)
SvaraRaderaJa, den var en läsupplevelse. Tack än en gång för den fina gåvan!
SvaraRaderaDen känns inte gammal på något sätt utan snarare väldigt aktuell. En alldeles underbar liten pärla som förtjänar all uppmärksamhet den kan få.
SvaraRaderaAbsolut!
SvaraRadera