Sitter i bilkö och hör ett spännande reportage av Nils Horner om kvinnors situation i Afghanistan, särskilt berörd blir jag av att lyssna till den unga kvinnan som bor i ett skyddat boende. Hon hotas till livet av sin före detta mans släkt och plötsligt blir inte tankesprånget särskilt lång till Souads självupplevda berättelse: Levande bränd.
Vi får läsa Souads egna ord om hur hon uppfostrades med våld till underdånighet, hon arbetade hårt redan som mycket liten och en sedesam flicka var, i hennes by i Palestina, totalt underställd släktens uppfattning om heder. Hon beskriver hur flickorna behandlas sämre än husdjuren, modern kväver de nyfödda bebisarna om de är flickor och den ende sonen passas upp som en kunglighet.
Analfabet, utan skolgång och med få kontaker med omvärlden förälskar hon sig i en grannpojke, blir gravid och övergiven. Familjen försöker återupprätta hedern genom att hälla fotogen över henne och sedan tända på...
Souad tas om hand av en hjälporganisation och överlever, så gör också hennes lille son och andra hälften av boken beskriver hur svårt det kan vara att skapa ett nytt liv med ett så svårt trauma i bagaget. Det här är ett otäckt vittnesbörd om grymma handlingar som utförs i hederns namn. Tack till min Pocket och Prasselvän Jos blog som skickade mig en gripande berättelse om en kvinna som överlevde trots allt!
Hej, Den här boken har jag också läst och skrivit om i min blogg.
SvaraRaderatrevlig helg
Tack för dina tankar, trevlig helg till dig också!
SvaraRadera