Jag letade i min hylla efter ett bokreafynd. Samlade dikter av Bodil Malmsten med en ung författarinna på omslaget och dikter som skrivits från 1977 - 1991. Boken faller upp. Där ligger ett bokmärke istoppat (för övrigt är det en del av ett omslag till ett kassettband, finns det ens längre?) vid dikten:
Människan är inte Mänsklig
där den sitter instängd
ödslig.
Ingen
ser den och då finns den inte
till i någons ögon -
mörker.
Världen är skarpt vit utanför mitt fönster men i Bodils dikt är det mörkt. Dags att börja bli lite mer mänsklig?
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar
Tack för att du lämnar en tanke om inlägget, det gör bloggen till en levande mötesplats!