fredag 6 juli 2012

indien 5x - The Case of The Man Who Died Laughing

Varsågoda, det är dags att möta Vish Puri! En man i sina bästa år, något fåfäng och med en sällsynt förmåga att lösa brott. The Case of the Man Who Died Laughing är del två i serien om den förträfflige privatdetektiven som bor och lever i Delhi. Tänk er en serie böcker med Poirot eller varför inte Mma Ramotswe förlagd till Indiens huvudstad så har ni genren klar för er. Charmigt, småkvickt med torra underdrifter, myllrande gatuliv, mer eller mindre osannolika karaktärer som är mer karikatyrer än personer och genom brotten diskuteras Indien av idag. Just i den här boken är det vetenskapens förkämpe som mördas under sin dagliga skratträning av gudinnan Kali, misstänkt är den förmögne gurun som tjänar sitt levebröd på att människor söker sig till honom för att få ett lyckligt liv. Vidskeplighet, hokus pokus blandas med traditionella örtmediciner och lycka garanteras i takt med donationernas storlek. Boken igenom diskuterar Tarquin Hall hur ett modernt samhälle kan fungera sida vid sida av det traditionella och han väver skickligt ihop en lättläst, småputtrig mysdeckare.

Det görs på ett ofta fnissigt sätt och jag fastnar gärna i de små händelserna som beskriver samhället runt om, maträtterna han älskar att äta (allt som är kryddstarkt och friterat), fruns lunchklubb som blir rånad och vardagsbesvären med tjänare och medarbetare. Inga konstigheter, jag känner genren väl men det tillför en dimension helt klart med den indiska miljön. Läsvärd underhållning under en eftermiddag i hängmattan.

Tarquin Hall har en blogg där man kan läsa noveller och andra texter från hans vardag i Delhi. På svenska heter dagens boktips  Fallet med mannen som dog skrattande och bok nummer ett i serien heter Fallet med den försvunna tjänstflickan (finns i pocket).

Indien 5x är en serie inlägg med litteratur från Indien i fokus, fem inlägg - fem dagar i rad. Hääääng med!

4 kommentarer:

  1. The case of the deadly butter chicken - att se fram emot...ser jag på Tarquins blogg.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Kul! Jag har tjänsteflickan att läsa också. De är mysiga och snälla deckare. Sån'a behöver man ibland. Jag läste din text om dem och jag håller med om att de på gränsen till stolpiga ibland men det är förlåtet. Knastertorr humor är inte dumt.

      Radera
  2. Låter som ett fint avbrott i de "vanliga" deckartyperna. Tack för tips :)

    SvaraRadera
    Svar
    1. Det lustiga är att just deckarelementen är sig mycket lika men miljöerna gör det oemotståndligt!

      Radera

Tack för att du lämnar en tanke om inlägget, det gör bloggen till en levande mötesplats!