minne och glömska

Minnet och glömska är temat på Merethe Lindströms och Gaute Heivolls samtal. De har båda skrivit böcker som handlar om trauman, personliga och kollektiva. Merethes bok skriver jag om på lördag och Gautes bok Innan du brinner har jag närmast tjatat hål i huvudet på folk om. De är båda fina läsupplevelser och extra spännande är att lyssna till deras tankar om hur böckerna försöker berätta något allmänmänskligt om identitet och kommunikation mellan människor.

Merethe berättar att hon funderat mycket över  nära relationer, hon utforskar samtalet mellan människor, strukturen på samtalen som kan skapa både närhet eller avstånd. Samtalen kan vara yttre och inre och hennes roman handlar mycket om en önskan om det där samtalet som aldrig blir av. 

Att mista det omistliga. 

Gaute kommer flera gånger under samtalets gång tillbaka till hur viktigt det är med en inre förankring hos de berättelser han vill förmedla. Han har skrivit en bok om relationer inom familjen och identitet - vem är det vi ser när vi ser oss själva? Dem som man ska känna bäst, känner man kanske inte alls? För Gaute var det extra svårt eftersom den händelse som finns i mitten av hans roman är allmängods i Norge, han har försökt att skapa en tredje verklighet med referenspunkter från många olika människors bilder av det som en gång hände. 

I en familj eller i ett samhälle kan ett trauma leva kvar länge och fragment fortplantar sig genom generationerna, de kan skapa både obehag och rädsla men är intressanta att utforska eftersom många människor har en relation till händelserna. Frågan ställs om det nationella traumat på Utöya kommer få litterär gestaltning.

Svaret blir kanske, kanske med lite avstånd och distans i tid och rum.