mitt hjärtas oro - nominerad till årets bok

Årets bok 2018 är ett pris som Bonniers bokklubbor håller i och jag brukar försöka läsa de flesta av de nominerade. I år hade jag läst hälften av böckerna och så småningom kommer det repriser och reflektioner kring dem. Idag presenterar jag istället Malou von Sivers Mitt hjärtas oro som jag lyssnat på i författaruppläsning och det är nog en roman som jag inte skulle läst om det inte var för att den var nominerad.

Nu är jag mycket glad över att jag tog mig an den här berättelsen som börjar med att en kvinna besöker sin döende far. Hon har tagit avstånd från honom och inte besökt honom på flera år men nu är det sista chansen att på något sätt försonas. Hans humör och våldsamma sätt i familjen har präglat hela hennes liv och hon är nyfiken på hur han i sin  tur formats. Så börjar romanen, med att vi får följa den lille gossen Axel och hur han som äldste son förväntas för faderns firma vidare. Han uppfostras med våld, lojalitet och plikten framför allt och drömmarna om framtiden måste kväsas. Han gör det som förväntas av honom och när han själv gifter sig och får barn så har han svårt att bryta det invanda mönstret. Inte ens när han träffar sitt livs kärlek är det enkelt att följa det som hjärtat vill. 

I romanen berättar von Sivers till viss del sin egen familjehistoria och idén till romanen väcktes i samband med hennes sommarprat 2016. Det är en roman om en familj och hur arv och miljö fortplantar sig genom generationer, men det är också en roman om den vilsenhet som många har beskrivit när klassamhället och traditioner luckras upp. Axels far är en man som skapat sin egen förmögenhet genom hårt arbete och när sonen önskar studera kolliderar de olika idealen rejält. Den rädsla för utbildning och förakt för bildning som han representerar är inte ovanlig att möta trots att det gått ett helt sekel sedan Axel var barn. 

Malou von Sivers debutroman ger helt klart mersmak. Vad jag förstår kommer det ytterligare romaner om familjen, de ska jag absolut läsa.