Inlandet av Elin Willows var en av de böcker som jag läste på min resa till Norrbotten. Det kändes liksom passande att läsa om hur en sörlänning som kommer till norr upplever de långa ljusa somrarna, raksträckorna som aldrig tar slut, granskogens famn och kuststadens galleria och nöjesliv. Nu tror jag kanske inte att det är Kalix som Willows har i åtanke när hon skriver men det skulle nog kunna varit. På hotell Valhall, där vi övernattade så kan jag tänka mig att det festas en del och där fanns faktiskt en björn i foajén.
I Inlandet bestämmer sig en ung kvinna att flytta till sin pojkväns hemort. Innan hon ens kommit dit är förhållandet slut men bostaden hos Mona, arbetet på ICA och möjligheten att starta om lockar henne ändå att stanna. Livet är sig likt men miljön är mycket ny, midnattssolen håller en vaken på sommaren, hon har inga kläder som tål kyla och förstår sig inte på intresset för fordon. Behöver man ens ha ett körkort?
Jo, om man bor i den lilla staden mellan fjäll och kust så behöver man både körkort och bil. Sakta blir hon en del av samhället, hon vågar sig ut på isen och vågar sig på att pröva nytt. Vad är hon egentligen för konstig typ? Inte flyttar man till Norrbotten om man är ung. Man flyttar ifrån.
För mig var det här en mycket fin läsupplevelse. Jag slukade den i det närmaste i ett svep och det var något med stämningen och miljöerna och vanligheten. Inte gjorde det saken sämre att jag läste den i Kalix med midnattssolen över Kalixälven som närmsta granne. Inte alls!
I Inlandet bestämmer sig en ung kvinna att flytta till sin pojkväns hemort. Innan hon ens kommit dit är förhållandet slut men bostaden hos Mona, arbetet på ICA och möjligheten att starta om lockar henne ändå att stanna. Livet är sig likt men miljön är mycket ny, midnattssolen håller en vaken på sommaren, hon har inga kläder som tål kyla och förstår sig inte på intresset för fordon. Behöver man ens ha ett körkort?
Jo, om man bor i den lilla staden mellan fjäll och kust så behöver man både körkort och bil. Sakta blir hon en del av samhället, hon vågar sig ut på isen och vågar sig på att pröva nytt. Vad är hon egentligen för konstig typ? Inte flyttar man till Norrbotten om man är ung. Man flyttar ifrån.
För mig var det här en mycket fin läsupplevelse. Jag slukade den i det närmaste i ett svep och det var något med stämningen och miljöerna och vanligheten. Inte gjorde det saken sämre att jag läste den i Kalix med midnattssolen över Kalixälven som närmsta granne. Inte alls!
Den boken skulle jag ju såklart haft med mig upp jag också! Den står ju här hemma i hyllan.
SvaraRaderaMycket bra!
Raderaen riktigt trevlig läsupplevelse.
SvaraRaderaJa, den höll mig fast och trots att väldigt lite hände så läste man bara vidare.
RaderaDen där har jag varit nyfiken på ett tag nu. Verkar som att jag ska ta tag i läsningen!
SvaraRadera