åter till Afrika med hjälp av Lasse Berg

När människan för 10 000 år sedan började att odla spannmål började det gå utför med mänskligheten. Den fredliga och sociala varelsen nästlades allt mer i in i ekonomiska, sociala och politiska hierarkier som så småninom ledde till dagens konsumism. Det menar Lasse Bergs  i sin populärvetenskapliga bok Skymningssång i Kalahari som tar vid där  Gryning över Kalahari slutar. Där hans första bok är en spännande redogörelse över människans ursprung så är den senaste boken en samling texter som beskriver vad som hände sedan, då efter att de några hundra människorna vandrade över sundet vid Afrikas horn och blev till alla människor utanför Afrikas förfäder. Han diskuterar begrepp som utveckling, civilisation, hierarkier och moral och exemplen kommer från många olika delar av världen. När jag läser Bergs texter hör jag hans röst och det känns närmast som att det är speakertexter till en film eller ett fördrag som han skrivit ned, jämfört med den förra boken är detta en spretigare samling texter med fler upprepningar och omtag. Det gör boken en aning långrandig, den har legat på mitt bord i flera veckor och inte riktigt blivit utläst trots sitt mycket intressanta innehåll. Vill man höra Lasse Berg själv berätta om sin bok går det fint att klicka sig till babel eller besöka bokmässan i höst. På torsdagen finns där två möjligheter att lyssna.

Lasse Berg har i sin bok ett avsnitt som handlar om människans våldsamma/fredliga natur och hans gripande beskrivning av barnsoldater i Liberia får mig att tänka på Léonora Mianos roman konturer av den dag som nalkas som ligger i min hylla. Nattens inre är en av de otäckaste böcker jag läst någonsin och därför har uppföljaren blivit liggande. Läser dessutom i SvD idag hur unga flickor i Kamerun bränns för att bli mindre attraktiva för våldtäktsmän. Dags att ta sig an ondskan, återvända till ett spännande författarskap och till den afrikanska kontinenten. Léonora Miano nästa.