Boken skulle kunna utspela sig i vilken högstadieskola som helst i Sverige och handlingen förs framåt av berättarrösten Stella, en snygg och populär tjej som går i nian. Hon drabbas i bokens början av den stora kärleken som heter Sigrid och Stellas känslor är helt omtumlande, hon vet ju inte om de är besvarade eller ej. För att ta reda på mer om lesbisk kärlek får Stella kontakt med Agnes, 84 som efter 51 års äktenskap med en man nu planerar att gifta sig med Ester. Agnes berättelse fungerar som en fond till Stellas egna liv och hon bestämmer sig för att det viktigaste är att vara ärlig mot sig själv och sina känslor. Stella känner att det får bära eller brista eftersom ”Man ljuger och låtsas så mycket, varenda dag, hela tiden, för att överleva ens…Det är nödvändigt men det är ändå tröttsamt.” . En dag tar Stella mod till sig och där i vitsippsbacken händer det, två händer snuddar varandra och så börjar kärlekshistorien om Sigrid och Stella.
Om jag ska ha några invändningar mot den här ungdomsboken så är det att agendan i den blir väl tydlig emellanåt. Det är underbart med en bok som tar upp unga tjejers rätt att välja sin väg i livet, deras sexualitet, frågor om lesbisk kärlek och hur allmänt jobbigt det kan vara att vara tonåring när man hela tiden letar efter sin identitet. Men kanske behöver det inte skivas direkt på näsan på läsaren? Stella är stjärnan i den här romanen men den hade måhända vunnit på att hon inte också är upplysaren?
Trots det så skulle jag gärna rekommendera boken till alla unga tjejer som vill ha en mysig lässtund, förälskelsen mellan tjejerna smittar av sig på läsaren och boken kan till och med få en medelålders kvinna att minnas hur det var att vara 16 och undra om känslorna faktiskt är besvarade?
Texten är tidigare publicerad i november 2010 på enbokcirkelförallas blogg, nu är den inte längre aktiv så jag flyttar sakta men säkert mina texter hit.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar
Tack för att du lämnar en tanke om inlägget, det gör bloggen till en levande mötesplats!