Just i dagarna är det två år sedan en av mina fina väninnor dog i leukemi. Jag saknar henne och önskar att hon hade fått vara här med oss. Men jag känner också en gränslös glädje och tacksamhet över att vara en av dem som får uppleva ännu en oktober med äppelpajer, hög luft, frost i gräset, mörka kvällar, mängder av te, dramatiska regeringsbildningar, läxläsning med barnet, hundpromenader i dimman.
Hösten är en förunderlig årstid, mörkret som kommer och allt som går i vila och naturen som dör. Ändå så otroligt vacker i både regn och solsken. Och grå. Man får inte deppa utan se de vackra färgerna.
Just i dagarna är det två år sedan en av mina fina väninnor dog i leukemi. Jag saknar henne och önskar att hon hade fått vara här med oss. Men jag känner också en gränslös glädje och tacksamhet över att vara en av dem som får uppleva ännu en oktober med äppelpajer, hög luft, frost i gräset, mörka kvällar, mängder av te, dramatiska regeringsbildningar, läxläsning med barnet, hundpromenader i dimman.
SvaraRaderaHösten är en förunderlig årstid, mörkret som kommer och allt som går i vila och naturen som dör. Ändå så otroligt vacker i både regn och solsken. Och grå. Man får inte deppa utan se de vackra färgerna.
Radera