En bestämd liten dam var det som föddes på Anna-dagen för 6 år sedan, bara några veckor efter att gammelmormor gått bort och ett alldeles speciellt uttryck över munnen har det lilla hjärtat ärvt. Numer är det en del stampa med foten och till och med så att väskan ska packas. (Det känner moster igen som vid flera tillfällen flyttade till mormor för att: Hemma kan man ju inte bo...) Allt möjligt som kan vara bra att ha åker med som träskor och prinsessklänningar. Här kan man ju inte bo, jag flyttar till Tunisien! Man riktigt ser hur hon snörper på munnen bara några veckor gammal... Lilla T och J förstås duktig och stolt kusin!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar
Tack för att du lämnar en tanke om inlägget, det gör bloggen till en levande mötesplats!