en förrädare i familjen (Nicholas Searle)

Bridget är fru till IRAs handgångne man Francis. En förrädare i familjen börjar 1989 när attentaten mot brittiska soldater har tagits till kontinenten där IRAs fotfolk kan agera mer anonymt. I Storbritannien jagas de kända ansiktena alltmer effektivt och konflikten går mot en vapenvila. Medan de högre befälen i IRA positionerar sig för en politisk framtid används Francis som en bricka i ett spel för att få bättre villkor i förhandlingarna genom fortsatta terrorhandlingar. Vi får genom Francis och Bridget följa slutfasen av The Troubles, den något underdrivna benämningen på konflikten i Nord-Irland.

Nicholas Searle framför berättelsen ur ett antal personers perspektiv, förutom Bridget och Francis också två i den brittiska säkerhetstjänsten. När Francis får klartecken från sina överordnade för att åka till Singapore på ett bröllop utsätts både han och Bridget för försök att få dem att hoppa av eller snarare bli dubbelagenter för att tala Le Carréska. Denna passage känns för övrigt lite Le Carré light i sitt psykologiserande runt svek och lojalitet. I Singapore, där paret som gifter sig varit Bridgets och Francis ungdomskamrater men nu är välutbildade och högbetalda inom finanssektorn, berättas också om klassperspektivet. Den ofattbara lyx som erbjuds några få nätter för Bridget som bara har en klänning med sig beskrivs fint och leder senare vidare till hennes grubblerier om hon valt rätt som valt livet som IRA-fru (hon är för att spetsa till det ytterligare från en protestantisk familj).

Känner att jag är nära att börja avslöja saker för er som tänkt läsa nu så jag slutar återberättandet här. Searle lyckas väl få ihop det hyfsat bra till slut, men om man skall utdela lite kritik tycker jag att historien är lite spretig och inte blir riktigt spännande. Det finns ett antal Tjechovska pistoler som aldrig fyras av och istället blir det en twist på slutet som man inte ens bett om som läsare. Jag tycker inte att man fullt ut förstår vad som driver huvudpersonerna, trots att Searle försöker överförklara just detta. Eller snarare, man tror inte riktigt på det, när motiven diskas av lite för lättvindigt. Detta sagt så hade jag kul när jag läste En förrädare i familjen, intressant ämne och en helt okej bladvändare för mellandagarna.

/Gästbloggare M