anjum hasan - indiska i tiden

Karavan är beroendeframkallande. Nu läser jag vidare om den indiska författarinnan Anjum Hasan som jag hittills bara läst romanen Bort, bort av. Hon bor och verkar i Bangalore och hon säger i intervjun att känslan av främlingskap format henne. " Jag har alltid bott på platser där jag inte hört hemma etniskt. Det har gett mig en ständig känsla av att vara främling, och jag tror att betraktandets spänning kommer ur detta, ur upplevelsen av att ha distans till allting.

Anjum Hasan lever samman med den finske, och i Göteborg uppvuxne författaren Zac O'Yeah. Om det har påverkat hennes författarskap på något sätt framgår inte, men lite rycker det i min nyfikenhetsnerv och när jag hittar Zacs hemsida så kan jag läsa att han har en bestseller på topplistan i Indien. Once Upon a Time in Scandinavistan. Tänk vad mycket det finns som jag inte vet. Och så mycket som jag inte läst.

En saga på 12:e gatan heter i vart fall novellen av Anjum Hasan som jag läst. Den publiceras för första gången på svenska i Karavan och det är en fantastisk text. Jag har strukit under och skrivit utropstecken överallt i marginalen. Redan i första stycket är temat och tonen satt:

Allas klockor är inställd på olika tider och jorden rör sig långsamt eller snabbt beroende på tillståndet i ens hjärta.

 Januari 2011 skrev jag om Hasans roman:

"Men vad händer sen, när du har allt du önskade?"frågar Sophie sina unga, välutbildade, medelklassvänner som hon träffat i den indiska staden Bangalore. De drömmer alla om ett lyckligt liv någon annanstans, i Europa, USA eller Australien där gatorna är antiseptiskt rena och allt går att köpa för pengar. Sophie har flyttat från den lilla staden i bergen till storstaden och har 24 år gammal ett jobb som textare av amerikanska filmer, en pojkvän och livet handlar om att festa, shoppa och stryka. När Sophie stryker sina kläder om och om igen får hon ordning och reda i det röriga storstadslivet, hennes pojkväns pappa har ett annat recept. Ät och sov regelbundet - det är hela fundamentet för tradition och framsteg.
Konflikten hos den unga indiska generationen mellan tradition och framsteg, föräldrarnas förväntningar och personliga önskningar är Anjum Hasans tema i Bort, Bort och jag hade verkligen sett fram mot att läsa den här omskrivna indiska samtidsromanen men läsningen har gått trögt. Tröttande layout på sidorna och liten text och dessutom har jag haft svårt att engagera mig i Sophies liv och val och jag stör mig på att ungdomarna har så lite handlingskraft. Kanske beror det på mina egna förväntningar, senaste indiska samtidsromanen jag läste var The White Tiger av Aravind Adiga och i den har berättarjaget ett driv, en ambitition och vilja. Miljöerna och dialogen i den var fylld av samtidskritik och ironi och kanske trodde jag att Bort, Bort skulle vara en liknande roman. Det var det nu inte utan Bort,Bort är i mitt tycke en OK roman, ganska lakoniskt berättad om en ung kvinna som undersöker vad som egentligen spelar roll i livet och istället för att längta bort, bort hitta hem, hem:
"Vi försöker alla nå något slags överenskommelse med oss själva. Det är det som är viktigt - att vara nöjd med sig själv. Gilla sitt liv. Hitta sitt liv först och främst."

- en novellvåg i bokbloggarhavet -