torsdag 27 mars 2014

Mary Jones historia - en klassiker på nytt sätt



Idag är det då äntligt recensionsdag för Elin Boardys nya roman Mary Jones historia. Precis som i Allt som återstår och Mot ljuset så är det kvinnornas historia som skildras, och Boardy tar sig an en av de klassiska äventyrsromanerna: Skattkammarön. Jag kunde inte annat än småle när jag fick se den mycket snygga och påkostade boken eftersom jag i mitt klassikertema i skolan i höstas berättade om originalRobinson: 
Den som designat boken kan sina klassiker, det är då säkert. Liksom Boardy kan sin Skattkammarön. Säkert är också att jag troligen hade hängt med ännu bättre i svängarna i Mary Jones historia om jag innan hade läst Skattkammarön ordentligt, nu har jag bara vag uppfattning om ursprungshistorian (läs kollat på wikipedia) men det funkar det också. Den här romanen är nämmeligen en text som står alldeles fint på egna ben, huvudperson och berättarröst är den unga kvinnan Mary. Redan i romanens början får man reda på att hon nu bor med sin matmor Dolores i Karibien, John Silver är död och de två kvinnorna måste nu reda sig själva. Mary börjar sin berättelse när hon får en skrivbok och bestämmer sig för att berätta allt. Från den dagen hon kom till hamnkrogen Kikaren i Bristol, fram till dags dato, allt beskriver hon i sin dagbok. Och dags dato är en vår någon gång på 1700-talet.

 Kvinnliga pirater gör litterärt myteri heter en artikel i SvD och sjörövartrenden kanske kan ses som vårens hetaste? Letar man efter pirater så kan man dock bli lite smått besviken på just den här romanen för sjöröveriet är en bihistoria. Det som är centralt i min läsning är relationen mellan Mary och hennes matmor och icke att förglömma, aran Flint. De har alla tre kapten John Silver som viktigaste man i sina liv. Just papegojan har Boardy lekt med en smula och den får vid några tillfällen kommentera handlingen och den blir också den som först vågar sig på att lämna Silvers cirkel. Som sidohistoria har också Boardy placerat en vacker kärlekshistoria mellan Mary och Agnes, en kärlek som leder till att Mary, precis som Flint, vågar språnget ut i det okända. 

Som av en slump har jag hamnat i ett stim av historiska romaner skrivna ur kvinnligt perspektiv och jag måste säga att Boardy skriver in den historiska romanen i en ny tidsera. Hennes böcker är, alla tre, så skickligt berättade att man kan förnimma hur en annan tid blir verklig. Hon placerar sina människor i miljöer som gör att man känner att man är tillsammans med dem. Allt från gårdstunet i Bohuslän till djungeln i Malaya. Och till ön Hispanola, Herrens år 17-

I dag tar jag mig till Litteraturhuset i Göteborg för att lyssna på Elin Boardy, kanske kommer det en lite rapport framåt kvällen. 

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar

Tack för att du lämnar en tanke om inlägget, det gör bloggen till en levande mötesplats!