torsdag 20 mars 2014

Tom Rachman till mässan

Härliga bokmässenyheter: Tom Rachman kommer!

Hans nya roman Stora makters uppgång & fall dyker upp i svensk översättning i början av sommaren och självklart ska jag läsa. Hans bok De imperfekta hade vi som bokcirkelbok för några år sedan och i den fanns mycket att diskutera. Säkert kommer det bli mycket spännande att både läsa hans nya och höra honom på mässan. I väntan på det kör jag en repris av mina tankar från juni 2011:
På framsidan av omslaget till Tom Rachmans De imperfekta ligger en hög tidningar prydligt stuvade för att köras till återvinning. Det är 50 års resultat av tidningarbete som nu ska avslutas och i romanen får jag följa en engelskspråkig dagstidnings tillblivelse, uppgång och fall. Nu är det inte tidningen som egentligen är i huvudrollen i den här underhållande och vemodiga romanen utan alla människor som genom åren befolkar redaktionen. I små korta noveller får vi lära känna reportarna, redigerarna, redaktörerna och följa deras liv i Rom eller utstationerade som korrespondenter. I deras liv är tidningen något nödvändigt ont som försörjer dem. uppfyller deras drömmar eller ger deras liv mening och spänning men kärleken till skrivandet och grävandet efter sanning finns liksom inte där. På så vis blir det här också en sorglig bok, flera av människorna är kantstötta och osäkra och använder tidningen som konstgjord andning i sina allt annat än perfekta liv. Samtidigt som boken har en djupt allvarlig ton så är den mycket rolig, den driver hejdlöst med media och egenkära och uppblåsta viktigpettrar som är helt oumbärliga för tidningens fortlevnad. Den beskriver hur en redaktion är en litet miniuniversum där det gäller att markera revir och sedan klamra sig fast vid det till varje pris. Jag gillade vad jag läste!

4 kommentarer:

  1. Åh, älskade De imperfekta! Can't wait! :-)

    SvaraRadera
    Svar
    1. Det verkar bli en hel del finbesök på mässan i år, toppen!

      Radera
  2. jag var inte jättetänd på boken

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jag såg den nästan som en novellsamling - då var den vass.

      Radera

Tack för att du lämnar en tanke om inlägget, det gör bloggen till en levande mötesplats!